Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vit av den andre personen i gudomen? Förvandlas han till en
människa? Kan Gud bliva människa i den meningen, att Guds väsen
eller substans övergår till en substans av ett annat slag? I evighet
aldrig. Om Ordet såsom den andre personen i gudomen
metamorfose-rats eller förvandlats till en människonatur, då vore det ju förbi både
med Guds oföränderlighet och treeninghet. Guds väsen är evigt
oföränderligt, och detta väsen är till i tre olika hypostaser, nämligen
Fadern, Sonen och Anden. Ingen förändring kan ske i detta
förhållande. Att den andre personen i gudomen, hos vilken det ena
fullkomliga gudomsväsendet med alla dess egenskaper eller fullkomligheter är
lika mycket förhanden som hos den förste och tredje personen, låt fritt
vara på ett för den andre personen karakteristiskt sätt, blivit människa
eller uppenbarat Gud i köttet, kommit i människonatur, innebär
endast det, att Logos trätt i förening med eller i gemenskap med sig
upptagit människonaturen i Jesu av Nasaret person. Denna förening
kunde ske endast genom ett under, i vilket den tredje personen i gudomen,
livets Ande, är den verkande. Människonaturens individualisering
genom naturlig avlelse och födelse kan omöjligen utestänga synden,
emedan den blivit en beskaffenhet hos själva denna natur, en
beskaffenhet, som dock ursprungligen icke tillhör samma natur.
Människonaturen är nämligen till sin ursprungliga idé syndfri, och då frågan
blir, att den andre personen i gudomen skall upptaga
människonaturen i gemenskap med sig uti en så nära förening, att de båda skola
bilda en gudamänsklig personlighet, då måste denna individ såsom
människa vara av människa efter urtypen, d. v. s. en sedligt ren, en
syndfri människa. Å andra sidan måste han härstamma från de
första människorna, enär föreningen åsyftade hela det fallna släktets
återlösning, d. v. s. vara avlad och född av en kvinna. Av detta
förhållande förklaras evangelisternas berättelse om Jesu övernaturliga
avlelse och "jungfrufödelsen" (Mtt. 1: 20—23; Lk. 1: 30—35). "Det
heliga, som varder fött, skall kallas Guds Son."
När det heter, att Kristus Jesus "utblottade sig själv" (Fil. 2: 7),
vad menar apostelen? Man har i utvecklingen av den s. k.
kenosis-teorien påstått, att Kristus skulle uppgivit eller avklätt sig, antingen
delvis (Thomasius) eller helt och hållet (Gess), den gudomliga
naturens egenskaper eller attribut och med det stympade eller nakna
gudomsväsendet ingått förening med mandomen. Han skulle likasom
lagt åsido sin gudomshärlighets alla bestämningar och företräden,
lämnande dem i förvar hos Fadern, för att först efter uppståndelsen
485
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
