- Project Runeberg -  Bibelns grundläror /
506

(1922) [MARC] Author: Carl G. Lagergren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

all dom har han överlåtit åt Sonen, för att alla skola ära Sonen, såsom
de ära Fadern. Den som icke ärar Sonen, han ärar icke heller Fadern,
som har sänt honom. — Sannerligen säger jag eder: Den stund
kommer, ja, den är redan inne, då de döda skola höra Guds Sons röst, och
de, som höra den, skola bliva levande. Ty såsom Fadern har liv i
sig själv, så har han ock givit åt Sonen att hava liv i sig själv. Och
han har givit honom makt att hålla dom, eftersom han är
Människoson" (Jh. 5: 17—27).

Tydligare kunde Jesus knappast tala varken om sin mandom eller
gudom, om Faderns och Sonens väsensenhet och jämlikhet, om
personåtskillnaden dem emellan, om sin ställning såsom Guds Son i en
alldeles särskild mening, om Faderns och Sones enhet i plan och
verksamhet. Och hur uppfattade judarna och rådsherrarna i
Jerusalem hans tal? Såsom en öppen och otvetydig förklaring om sin egen
gudom, att han var Guds Son, jämlik med Gud. Det heter nämligen:
"Och därför stodo judarna ännu mer efter att döda honom, eftersom
han icke allenast ville göra sabbaten om intet, utan ock kallade Gud
sin Fader och gjorde sig själv lik Gud" (Jh. 5: 18). Så djupt intryck
hade detta tal gjort på dem, att när Jesus ett år och åtta månader
senare infann sig i Jerusalem vid tempelinvigningens högtid och i
Salomos pelargång i helgedomen åter talade om sitt förhållande till
Fadern, att de voro "ett" (Jh. 10: 29, 30), så togo judarna upp
stenar för att stena honom. På tillfrågan om anledningen till deras
handlingssätt svara de: "Det är icke för någon god gärnings skull,
som vi vilja stena dig, utan därför, att du hädar och gör dig själv till
Gud, du, som är en människa" (Jh. 10: 33). Härpå svarar Jesus:
"Om Gud nu har kallat för gudar (Ps. 82: 6) dem, som Guds ord
kom till — och skriften kan ju icke bliva om intet — huru kunnen då
I, på den grund, att jag har sagt mig vara Guds Son, anklaga mig för
hädelse, mig, som Fadern har helgat och sänt i världen?" (Jh. 10: 35,
36). Två månader tidigare hade Jesus vid lövhyddohögtiden sagt till
judarna i Jerusalem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder:
Förrän Abraham blev till (föddes), är (existerar) jag" (Jh. 8: 58).
Vid samma tillfälle fällde han ock följande yttranden:- "I ären
här-nedifrån, jag är ovanifrån; I ären av denna världen, jag är icke av
denna världen. — Vore Gud eder fader, så älskaden IJu mig, ty från
Gud har jag utgått, och från honom är jag kommen. Ja, jag har icke
kommit av mig själv, utan det är han, som har sänt mig. — Om jag
själv ville skaffa mig ära, så vore min ära intet; men det är min Fa-

506

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:09:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibgrund/0512.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free