Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
syndfri och helig människonatur förenad med gudomen. Om ock
människonaturen, ehuru ren och helig, såsom sådan naturligen kunde
frestas, var det därmed ovillkorligen sagt, att den skulle duka under
eller att den ens kunde falla? Hava alla änglar "övergivit sin
boning?" Ingalunda. Hava de alla prövats? Helt visst. Således kan
möjligheten av ett prov stå tillsammans med möjligheten att icke
synda. En frestelse kan totalt misslyckas och möta en bergfast vilja,
som ej kan besegras, och möjlighet att frestas kan stå tillsammans med
möjlighet att icke falla. Därpå äro såväl de goda änglarna som
Josefs och andras historia ett bevis. Det är tydligt, att i dessa och
dylika fall en faktor måste medräknas, som heter Guds särskilda
nådegåva eller kraft, som gör det eljes möjliga omöjligt. Jesus Kristus
var visserligen en sann och syndfri människa, såsom Adam vid
skapelsen, men han sättes dock vida över Adam. Aposteln Paulus säger:
"Den första människan, Adam, blev en levande varelse med själ;
den siste Adam åter blev en levandegörande ande" (1 Kor. 15: 45).
Adam var visserligen både odödlig och helig, men källan till både
hans liv och helighet låg utom honom själv. Icke så med Kristus.
Han blev en "levandegörande ande". Nu säga vi, att Adam kunde
både synda och icke synda; det var möjligt för honom att bestå och
möjligt att falla för frestelsen. Var Jesus Kristus i alldeles samma
belägenhet som Adam, var han en varelse fullkomligt lik Adam?
Adam var en ren och fullkomlig människa, en enhet av själ och
kropp, men Jesus Kristus var icke blott en syndfri människa, enheten
av själ och kropp, utan Gud och människa i en person, en
gudamänsklig person. Blir det icke en skillnad, och har det ingenting att betyda,
när det gäller möjligheten eller icke-möjligheten för Jesus Kristus att
vika för frestelsen till synd?
Så klart det än må vara, att vår frälsare, såsom under sitt jordeliv
tillhörande sinnesvärlden eller det ändliga, skulle vara underkastad
frestelsen; så tydligt givet det än må anses, att för Jesu Kristi
mänskliga natur såsom sådan förelåg lika stor möjlighet till fall som för
Adam i paradiset eller för de änglar som föllo, lika omöjligt synes
oss ett dylikt fall vara vid tanken på att Jesus Kristus var ett
guda-mänskligt väsen, som kommit i världen med den enda uppgiften att
återlösa ett fallet släkte och från Satans, syndens och helvetets makt
frigöra Guds utkorade.
Om Kristus fallit för djävulens frestelser, om han syndat, kunde
han då hava återlöst världen? Omöjligt. Vem hade sänt honom i
514
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
