Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jr. 31: 33; Mtt. 12: 33, 35; 15: 19; Jh. 5: 21; Ag. 16: 14; Rm. 6: 17;
Ef. 2: 1; 5: 14); 2) berörande själens sedliga tillstånd (Ef. 2: 5;
Kol. 1: 13); 3) ögonblicklig (Mtt. 6: 24; Jh. 5: 24); 4) verkad i det
fördolda, outforsklig, känd blott genom följderna (Jh. 3: 8; Fl. 2:
12, 13; 2 Pt. 1: 10); 5) uppnående sin fulländning i själens förening
med Kristus (Rm. 8: 2; 2 Kor. 5: 7; Gl. 1: 16; Ef. 2: 10).
I nya födelsen införes ingen ny tillsats eller beståndsdel i
människans natur eller väsen, vare sig själisk eller kroppslig. Där lägges
grund till en helig riktning, varigenom det blir henne möjligt att på
ett rätt sätt begagna alla sina själsförmögenheter. Att "födas av
något" är att delaktiggöras av detta föremåls natur. Att "födas av kött"
är att delaktiggöras av människans fördärvade natur; att "födas av
Gud", av den Helige Ande, är att bliva delaktig av hans heliga natur.
I sitt opånyttfödda tillstånd är människans hjärta, d. v. s. hennes
själsriktning, fördärvat, en källa till oheliga handlingar, strävande
efter själviska och underordnade syften. Denna riktning måste ändras.
I nyfödelsehandlingen inför Guds Ande intet nytt element i tanke-,
känslo-, och viljelivet, utan utövar på dessa grundförmögenheter i
människans personlighet blott ett förlossande, upplyftande och frigörande
inflytande, varigenom den nya heliga livsriktningen bibringas, vilken
sedan söker sig uttryck i människans hela väsen och uppförande. På
så sätt kan man även säga, att pånyttfödelsen är en yttring eller akt av
människans både tanke, känsla och vilja. Pånyttfödelsen lägger
ingenting till och tager ingenting från. människans grundförmögenheter,
u-tan de redan befintliga förmögenheterna blott ändras till sin riktning
eller verksamhet. Människan äger förut förmågan att älska, men
hennes kärlek är företrädesvis — egenkärlek, självkärlek. I nya födelsen
gives åt denna förmåga en förändrad riktning, så att i stället för att
hava jaget eller den egna själviska fördelen till mål, blir nu Gud, hans
ära och vilja målet eller syftet.
Ett sådant heligt syfte i viljan måste hava ingått i Adams natur
före fallet. Såsom en följd av det senare födas vi med benägenhet till
det onda, för vilken vi hållas ansvariga. I nya födelsen återställes
själsförmögenheternas ursprungliga hängivenhet för Gud. Ur heliga
böjelser, önskningar och sinnesrörelser härflyta sedliga handlingar.
Återfår icke människan en sådan sinnesförfattning, kan hon icke bliva
rätteligen fri.
Gud har icke upphört att göra underverk. Pånyttfödelsen är ett
sådant. Om hon är en nyskapelse, så är hon dock varken en skapelse
616
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
