Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
må varda om intet. Och när du en "gång har omvänt dig (epistrepsas,
uppstått från ditt fall), så styrk dina bröder" (Lk. 22: 32).
Pånyttfödelsen och omvändelsen äro i stort sett att betrakta såsom
ett och samma verk, skådat ifrån olika sidor. Den människans
förändring, varigenom hon övergår från döden till livet, från syndens och
Satans makt till Gud, har en gudomlig och en mänsklig sida. Den
gudomliga sidan kalla vi nyfödelse, den mänskliga omvändelse. I nya
födelsen lägges grunden till det andliga livet, i omvändelsen
uppenbarar sig eller framträder detta nya liv såsom en verklighet. I nya
födelsen är Gud eller Anden den verkande. Omvändelsen är en yttring
av människans verksamhet. Pånyttfödelsen är grunden eller orsaken,
omvändelsen följden eller verkan. Logiskt och naturligen föregår
pånyttfödelsen omvändelsen, faktiskt äro de samtidiga. Pånyttfödelsen
är ögonblicklig, omvändelsen är fortgående.
Varje synd, misstag eller felsteg måste bekännas och rättas. Detta
gäller i fråga om synd både mot Gud och människor. Men
syndabekännelse innebär ånger och avbön. Som nu ingen människa upphinner
i detta livet fullkomlighetens mål eller märke, så blir det daglig ånger
och syndabekännelse, som Jesus lade de orden i sina lärjungars mun:
"Vårt dagliga bröd giv oss i dag och förlåt oss våra skulder
(opheilä-mata), hos Lukas synder (hamartias), såsom ock vi förlåta dem oss
skyldiga äro" (Mtt. 6: 11, 12; Lk. 11: 4). Det blir daglig ånger,
syndabekännelse och avbön för den pånyttfödde. Men icke blott det,
utan även daglig upprättelse, syndaförlåtelse och nåd till rening och
kraft emot synden, vilket åter innebär daglig tro eller tillit till Guds
i ordet uttalade löften och försäkringar, således lika mycket daglig
tro och förtröstan på Gud och hans ord, på Jesu Kristus och
försoningen i hans blod, som daglig ånger, syndabekännelse och avbön. Det
är därför fullt berättigat att säga, att omvändelsen, i motsats till
pånyttfödelsen, är ett fortgående verk.
I omvändelsen ingå således tvänne moment, ett negativt och ett
positivt, sinnesändring och tro.
Dessa tvänne moment hava utgjort den evangeliska predikans in»
nehåll i alla tider. Noa, "rättfärdighetens härold", predikade
sinnesändring för den gamla världen och uppfordrade människorna att
sätta tillit till de hotelser och löften, som Gud genom honom uttalade.
Alla profeterna från Moses hava förehållit Guds egendomsfolk dess
synder, uppmanat dem till syndabot och försäkrat dem om nåd och
miskundsamhet, om de bättrat och omvänt sig. Johannes döparen pre-
632
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
