Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde delen. Läran om frälsningen (Soteriologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
orsak. Gud frälsar de utvalda från synden, och hans förbigående av
de övriga anses överensstämmande med tillstädj elsen av syndens
uppkomst. Om Gud icke kan klandras, därför att han tillstått synden att
finnas till, så kan han icke heller klandras, om han tillåter synden
utveckla sig.både i tiden och i evigheten. Gud är mäktig att förändra
människans vilja, och han gör så i många fall, men det är en
handling av nåd, icke av skyldighet. Han är icke förbunden och tvingad
att göra så med någon, ännu mindre med alla. Varför Gud förändrar
deras vilja, som förändras, och endast dessas, kan ingen veta. De som
Gud i sitt utkorelsebeslut förbigår, gå med visshet förlorade, men
ic-de därför att Gud går dem förbi, utan för sina egna synders skull.
Guds rättvisa och härlighet uppenbaras i deras fördömelse.
De utvalda bliva frälsta, men frälsning betyder befrielse från synd,
syndaförlåtelse. Skriften säger: "Utan att blod utgjutes gives ingen
förlåtelse" (Eb. 9: 22). Syndernas förlåtelse har sin grund i
försoningen. Människan är friköpt med Kristi dyra blod, såsom med
blodet av ett felfritt lamm utan fläck (1 Pt. 1: 19). Synd är skuld,
4 och skuld måste betalas. De utvalda äro syndare, Gud är helig. Ett
försoningsoffer är nödvändigt, och Gud förser ett sådant för de
utvalda, men endast för dem, ty de övriga äro redan förbigångna eller
lämnade ur räkningen. Återlösningen genom Jesus Kristus och hans
dyra blod begränsas till de utvalda; den är icke allmän, omfattar
icke hela människosläktet. Sådan är högkalvinismens åskådning.
Det stora antalet sub- eller infralapsarier uppfatta
återlösningsbe-slutet såsom föregående utkorelsebeslutet i beslutens logiska ordning.
Skapelsen, syndafallet och återlösningen föregå utkorelsen, som gör
de utvaldas frälsning viss och som förverkligas genom den Helige
Andes verk i de troendes hjärtan. Utkorelsen har avseende endast på
dem som frälsas, icke på de förtappade. Utkorelsebeslutet föregås av
återlösningsbeslutet, och frågan därom, vilka inom människosläktet
som skola ändra sinne, tro och frälsas, lämnas åsido, tills beslutet är
fattat om en allmän försoning genom Jesus Kristus för alla fallna
människobarn, tills det är avgjort, att återlösningens välsignelser
offras fritt åt alla, att det kommer att bero på envar att antaga eller
förkasta frälsningen, förkunnad i evangelium. Ansvaret lägges på
människan såsom ett förnuftigt väsen, på hennes självbestämmelse, hennes
eget val eller fria vilja. Det är naturligt, att människan väljer eller
bestämmer sig i enlighet med sin natur eller sinnesbeskaffenhet, och
såsom fallen och genom synden fördärvad är hon varken villig eller i
712
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
