Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rörelsen på senare årtionden gjort underverk av nåd och frälsning,
är frågan om dop och församling dagens och årets brännande fråga
bland dem som religiöst uppvaknat. Sammalunda i Finland. I
Paris och på vissa andra platser i Frankrike hava andliga rörelser
pågått, och församlingsfrågan har icke uteblivit. I norra Tyskland,
en gammal härd för protestantiska livsrörelser, där fritänkeri,
dryckenskap och världssinne i långliga tider förkvävt mycket av
reformationens härliga utsäde, har en friskare evangelisk anda blåst fram, i
vars spår spörsmålet om dop och församling följt.
Påvekyrkan och statskyrkorna hava hållit hårt på den yttre
formens enhet och därigenom blivit ofördragsamma och förfölj
elselyst-na. Katolska kyrkan har med och utan inkvisition utgjutit strömmar
av heligt blod. Även de protestantiska statskyrkorna hava varit
grymma och blodtörstiga. De hava dödat och plågat dem, som uppträtt
emot den antagna formen, varigenom flockar av förföljda Guds barn
övergivit hem och härd och i främmande länder sökt sig fristäder. I
en sann församling har man att påräkna fördragsamhet och okränkt
samvetsfrihet. Kristi och apostlarnas församling är den religiösa
frihetens fasta sköldborg, där ingen vill eller kan begagna yttre makt
och våld mot den svage, okunnige, vilsefarande eller försagde. Detta
har givit somliga anledning att räkna med Kristi församling såsom
ett samhälle, där allting kan opåtalt fördragas: sanning och lögn,
ren lära och villfarelse, helighet och synd, rättfärdighet och
orättfärdighet. I "frihetens" namn yrkas på fördragsamhet i allt. På så
sätt gör man på nytt av Guds hus ett "rövarenäste".
Enligt den subjektivistiska och individualistiska riktning, som är
kännetecknande för nutidens anda, upphöjes godtycket till
bestämmande grundsats även på det religiösa området. Man inrättar
församlingen och sig själv i församlingen, icke efter Guds ord och
apostlarnas lära, utan efter det personliga godtycket hos en enda enskild, hos
några få enskilde eller hos en hel menighet av individer, och därför
uppstå "kristna församlingar", som mer likna Jakobs brokiga
fårahjordar än den sköna församlingsbild av andlig hänförelse, uppriktig
kärlek, sedlig renhet, goda gärningar, enhet i lära,
församlingsordning och verksamhet samt trohet mot Kristus och den gudomliga
uppenbarelsens sanningar, vilken möter oss i nya testamentet.
Subjektivismen går ännu längre. Det heter: "Det är detsamma,
vilken församling jag tillhör, den lutherska, metodistiska, baptistiska
eller brödraförsamlingen. Om jag också icke tillhör någon försam-
725
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
