- Project Runeberg -  Bibelns grundläror /
779

(1922) [MARC] Author: Carl G. Lagergren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

att innehava och utöva profetkallet. Lika litet som nya testamentet
känner till kvinliga apostlar, lika litet talar det om kvinliga profeter.
Hanna (Lk. 2: 36) kallas "profetissa" (prophätis), men det måste
förstås i gammaltestamentlig mening. I sammanhang med talet om
Agabi profetia nämnes i förbigående, att "evangelisten Filippi
döttrar profeterade". De kallas dock icke "profetissor", och deras
profetiska verksamhet har ingen historia eller redogörelse.

Församlingsföreståndareherde- eller lärarekallet (hä episkopä).
Församlingsvårdarens, herdens eller pastorns kall är ett enda, men i
nya testamentet betecknat med flera olika ord, genom vilka dess olika
sidor eller uppgifter så mycket tydligare framträda. Att skilja mellan
"äldste" (presbuteros) och "föreståndare" (episkopos) på ett sådant
sätt, att episkopos, biskop, tillsyningsman, föreståndare, skulle
beteckna ett annat, ett högre kall än presbuteros, ^äldste, kalla vi en ond
åtskillnad, som står i rak strid med nya förbundets anda och bokstav.
Cyprianus (d. 258 e. Kr.) synes vara den förste med något större
inflytande, som uppställt och förfäktat denna åtskillnad. Och vad
har han därmed uträttat? Jo, lagt grunden till sacerdotalismen eller
det s. k. "heliga ståndet" samt till hierarkien eller prestväldet, vilkens
högsta fulländning framträder i påvedömet, där en syndig och dödlig
människa satt sig i Guds ställe, gjort sig själv till Kristi
ställföreträdare (vicarius), såsom högste biskop (summus episcopus)
styrande och behärskande alla medhjälpare såsom underlydande. En
sådan åtskillnad omöj liggöres av skriften. Såsom exempel kunna vi
anföra Ag. 20: 17, 28 och Tt. 1: 5, 6. På förra stället heter det, att
Paulus från Miletus sände bud till Efesus och "kallade till sig
församlingens äldste". När dessa "äldste" kommit till honom, håller han
till dem sitt beryktade avskedstal, i vilket han bland annat säger:
"Så haven nu akt på eder själva och på hela hjorden, av vilken den
Helige Ande har satt eder till föreståndare, tillsyningsman, att vårda
Guds (eller Herrens) församling, vilken han har förvärvat sig med
sitt eget blod". Här kallar Paulus eller Guds Ande genom Pauli mun
församlingens äldste föreståndare, tillsyningsmän. Men icke nog
därmed. Han säger vidare, att den Helige Ande insatt dessa äldste till
föreståndare i avsikt att de skulle föra Guds församling i bet. Därav
framgår således ytterligare, att "äldste", "föreståndare" och "herde",
pastor, betecknar alldeles samma personer, äro blott olika namn eller
benämningar på ett och samma kall eller tjänst, icke två eller tre olika
kall, vilket även blir tydligt av 1 Pt. 5: 1, 2.

•779

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:09:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibgrund/0785.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free