- Project Runeberg -  Bibelns grundläror /
786

(1922) [MARC] Author: Carl G. Lagergren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ordets tjänst (Ag. 6: 4), rättfärdighetens tjänst (2 Kor. 3: 9), och
församlingens tjänst (diakonia, 2 Kor. 5: 18). Kristus säger: "Om
någon vill vara den förste, så vare han den siste av alla och allas
tjänare" (Mk. 9: 35). Detta rörande bruket av ordet diakonos i
allmänhet, vilket är ett genus commune och sålunda till formen lika,
vare sig det begagnas maskulint eller feminint.’ Det översättes
följaktligen både med uppassare och uppasserska, tjänare och tjänarinna,
diakon och diakonissa.

Men diakon betecknar på samma gång en särskild tjänsteman i
Guds församling och hans tjänst en särskild syssla, ett särskilt kall i
samma församling.

Att diakoner, på förslag av apostlarna, verkligen valdes samt att de
valdes av församlingen, det säger oss skriften tydligt. Lika
ovedersägligt är, att de av församlingen valda tjänarna efter valet avskildes
av apostlarna med bön och handpåläggning (Ag. 6: 5, 6). Frågan
blir nu den, vilka åligganden som ingå i diakonsysslan.

Diakoner kunna uppträda offentligen såsom sanningens försvarare
och ordets förkunnare, ja, såsom stora kraftverkare (Ag. 6: 8—10;
7: 2—53; 8: 5—12, 26—39; 21: 8), men detta är ingenting, som
ingår i deras uppgift såsom diakoner. Det gällde att ifrån apostlarnas
tungt lastade skuldror vältra bekymret och bestyret med de förbisedda,
de behövande, de fattiga i församlingen, värnlösa änkor och andra för
att göra det möjligt för de förra att rätt förvalta sitt egentliga kall
såsom ordets tjänare. Diakonens kall är icke att undervisa,
offentligen lära eller predika, men hans befattning är tillkommen för
predikokallets skull, för att göra detta rätt fruktbärande och
välsig-nelserikt, vadan man kan påstå, att diakonsysslan är en välbehövlig
och oundgänglig utfyllnad till det offentliga lärarekallet. Diakonerna
äro till för församlingens och lärarens skull, icke tvärtom, varav ock
följer, att diakonen och församlingsläraren äro och böra vara med
varandra innerligt förbundna i arbetet, ehuru var och en har sitt
bestämda område.

Under en tid, då en talrik församling praktiserade en frivillig
kommunism eller hade allting gemensamt (Ag. 4: 32—37), måste
skötseln av församlingens penningeangelägenheter hava varit
synnerligt maktpåliggande samt förutsatte icke ringa allmänt förtroende och
praktisk duglighet. Egendomar såldes och värdet lades vid
apostlarnas fötter. De som voro rika, blevo själva fattiga för de fattigas
skull; hela församlingen kom sålunda att bestå av intetägande med

•786

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:09:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bibgrund/0792.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free