Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon vid antagandet av dess förslag. Konciliets medlemmar hava
i det råd de givit uttalat sin egen personliga mening. De hava icke
talat å sina församlingars vägnar. Dr. Strong säger: "En församling
är icke förpliktad att följa ett konciliums råd, ehuru det måste väga
tungt i avgörandets vågskål. Det förutsätter dock starka skäl, om en
församling skall kunna rättfärdiga sig själv, i händelse hon förkastar
deras omdöme och råd, vilka hon själv valt till rådgivare. Sådant
torde sällan förekomma."
Vi hava i det föregående nämnt, att bland baptister koncilium
förekommer vid bildandet eller erkännandet av en ny församling samt vid
ordination. Därjämte kallas koncilium, om en pastor eller predikant
blir anklagad för villfarelse i läran eller ett omoraliskt liv samt vid
biläggande av mer invecklade tvister, söndringar eller andra
allvarsammare svårigheter i församlingarna. -
Mot en äldste eller lärare kan icke något klagomål upptagas,
om ej på grund av två eller tre vittnens intyg (1 Tm. 5: 19). Men
om någonting så sorgligt och beklagligt inträffar, att en pastor,
predikant, missionär eller evangelist, med ett ord en ordinerad broder,
omfattar villfarande läror eller gör sig skyldig till grov osedlighet
och brott, så att uteslutning är oundviklig, så kallar församlingen
först ett koncilium, inför vilket ransakning företages med full rätt
för den anklagade att förklara och försvara sig, ifall han icke utan
vidare giver sig skyldig, varefter följande mått och steg tagas. Först
återkallar eller annullerar konciliet den rekommendation till
verksamhet inom församlingarna såsom ett helt, vilket den anklagade
erhöll vid ordinationen (ordinationsbrevet). För det andra återtager
församlingen, på konciliets råd, den rätt till verksamhet och tjänstens
innehavande, som låg i dess kallelse av den anklagade, som sålunda
formligen avsättes från innehavande tjänst, kall eller ämbete. Till
sist, även det på konciliets råd, utesluter församlingen den anklagade
från sin gemenskap, vilket innebär förlust av medlemskap inom
samfundet, i vars tidningar ärendet offentliggöres. En sådan
tilldragelse hör till det sorgligaste, som kan inträffa i en församling och
ett samfunds historia, bringande vanära över Guds namn. Som bättre
är, räknas dylikt till sällsyntheterna. I de apostoliska breven märkas
dock spår efter syndafall av liknande art.
Tvister och slitningar kunna, ledsamt nog, uppstå i en kristen
församling, partibildning och osämja mellan medlemmar, ja, mellan
framstående personer, som i tidigare dagar inlagt stora förtjänster
r 838
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
