Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han måste neddoppa dem och upplyfta dem vid deras fransar."*)
Evangelisten Markus berättar för romerska läsare om seder och bruk
hos judarna,, särskilt bland fariseerna, det strängaste partiet. För att
tydliggöra, att tvagningen skedde medelst neddoppning användes
bap-tizo i dess ursprungliga betydelse. Den judiske rabbinen intygar
riktigheten av ordets bruk.
Angående "bord" förklarar Jahn i sin arkeologi: "Bordet i
österländerna är ett stycke runt läder, utbrett över golvet, varpå ett slags
stol är ställd. Denna bär intet annat än ett fat. Sittplatsen var
golvet, betäckt med en madrass, matta eller dyna, på vilken
bordsgästerna sutto med benen J>öjda eller lagda i kors."
Dr H. A. W. Meyer yttrar över Mk. 7: 4: "Utan ätt hava tvagit
sig" (baptizåntai) bör man icke förstå öm händers tvagning, utan om
neddoppningen, som ordet i den klassiska grekiskan och i nya
testamentet utan undantag betyder, det är här efter täxtens sammanhang,
taga ett bad." Om "tvagningar (baptismoi) av bägare" m. m. heter
det: "Två (tvagningar) bör likaledes förstås om avsköljande genom
neddoppning." Över Lk. 11: 38: "När fariseen såg, att Jesus icke
tvådde sig (ebaptisthä) före måltiden, förundrade han sig" har Dr.
Meyer följande förklaring: "Jesus hade nyss kommit ifrån
folkmängden, ja, han hade nyss utdrivit en djävul. Därför väntade de, att
han före frukosten skulle först genom neddoppning, d. ä. genom ett
bad, rena sig."
Vi vända oss nu till täxter i nya testamentet, där dophandlingen
beskrives för att finna, om baptizo även där har sin egentliga
betydelse eller en härledd, som utesluter neddoppningen.
Vi börja med vad som säges i allmänhet om Johannes’ döpelse.
Den omtalas såsom ett dop i vatten, icke med vatten. "Den som sände
mig att döpa i (en) vatten" (Jh. 1: 33). "Jag döper i (en) vatten"
(Jh. 1: 26). "Jag döper i (en) vatten; han skall döpa i (en) den
Helige Ande" (Mtt. 3: 11; Mk. 1: 7; Lk. 3: 16; Ag. 1: 5; 11: 16).
"En hudati" eller blott "hudati" utan prepositionen "en" kan ju
översättas "med vatten"? Visserligen såsom en dativ instrumenti,
förmedelst vatten. Då kan det ju vara huru lite vatten som helst?
Näppeligen. Johannes döpte "i (en) floden Jordan" (Mtt. 3: 6;
Mk. 1:5). Döpte han "med" floden Jordan? Och om "med vatten"
skulle giva rum för vilken kvantitet vatten som helst, varför döpte
*) A. Wiberg. Det kristliga dopet. Sid. 103—109.
874
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
