Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av ett och samma bröd och av innehållet i en och samma kalk har en
betydelse, som helt utplånas, om varje kommunikant skall hava sin
egen bägare och "dricka kalken", såsom upplöste han förbindelsen
med de övriga, som anses eller misstänkas såsom "orena". Så kan
det gå, då världsvisheten, här läkarevetenskapen, gör sig till
lagstiftare i Guds rike.
Paulus kallar nattvarden "Herrens måltid", "Herrens bord". En
"bordsittning" av något slag må en brödsbrytelse vara. Att ligga
på knä kring ett altare och låta en annan giva sig i munnen brödet
och vinet synes strida mot det ursprungliga sättet, då var och en
själv "tog" det framräckta eller kringburnä brödet och drack av
kalken, som "skiftades" eller sändes laget runt. Bordets form,
utseende, storlek och plats i rummet må vara oväsentligt. Om
nattvardsgästerna hava bordet i sin mitt och samlas runt omkring
detsamma eller det har sin plats framför församlingen må vara likgiltigt.
Att "sitta till bords" — icke stå eller knäböja — är det naturliga och
ursprungliga. I Österlandet är detta att intaga en halvsittande eller
halvliggande ställning, hos oss att sitta upprätt. Vilket sätt ett folk
än må använda att "sitta till bords", bör det användas.
Av vad redan påpekats framgår, att nattvarden är:
1. En gudomlig, nytestamentlig gudstjänstordning, inrättad och
förordnad av Jesus Kristus själv "i den natt, då han blev förrådd."
Mtt. 26: 20, 26—28; Mk. 14: 17, 22—24; Lk. 22: 14, 19, 20; 1 Kor.
11:23.25.
2. En förbunds- och åminnelsemåltid. Mtt. 26: 28; Mk. 14: 24;
Lk. 22: 19; 1 Kor. 11: 24, 25.
3. En symbol eller sinnebildlig handling, förebildande: 1)
försoningen i Kristi lidande och död, hans kropps offer och utgjutna
blod "för många till syndernas förlåtelse" — "min kropp, mitt blod";
2) den inre andliga livsgemenskapen mellan församlingen och Kristus
—"äten, dricken" — "brödet en delaktighet av Kristi kropp, kalken
en delaktighet av Kristi blod"; 3) föreningen, den inbördes enheten,
andliga förbindelsen, församlingsmedlemmarna emellan — "ett enda
bröd, en enda kropp, fastän många" (1 Kor. 10: 17); 4) En högtidlig
förkunnelse och offentlig förklaring från församlingens sida: 1) att
Golgatas offer är hennes enda frälsningsgrund; 2) att hon andligen
livnärer sig av Kristus, det "levande brödet" (Jh. 6: 48—51), den
"andliga maten", den "andliga klippan" (1 Kor. 10: 3—4), såsom
man kroppsligen lever av bröd och vin, släckande törsten med friskt
906.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
