Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte delen. Läran om Guds eller Kristi församling (Ecclesiologi) - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att man "sakramenterligt" kan "med munnen" äta och dricka Kristi
kropp och blod. Det grummel och den oreda i uppfattningen som
härigenom uppstår, synes huvudsakligen härröra därav, att Luther
aldrig fullständigt lösgjordes från den katolska uppfattningen om
Herrens stiftelser såsom "nådemedel", "sakrament" och "magiskt
verkande" frälsningsmedel. Man säger, att brödet är bröd, men 66i,
med och under" brödet "ätes med munnen" Kristi kropp och det av
varje kommunikant, gudfruktig eller ogudaktig. Den "gyllene mitt"
den lutherska kyrkan berömmer sig själv av att hava intagit mellan
den katolska och den reformerta är i själva verket ingenting annat än
bristande konsekvens i lära och liv. De symboliska böckerna åberopa
den romerska och grekiska kyrkan såsom fasthållande Kristi sanna
lekamens närvaro i nattvarden. Likheten mellan de tre är påtaglig.
När den romerska surdegen till den grad genomsyrat Luther, hade
han bort döma mildare om sina bröder, som kommit ett steg längre
än han.
"Brödet är min kropp, vinet är mitt blod" är i katolsk mening att
förstå rent bokstavligt. I reformert mening menas är detsamma, som
betyder, betecknar; i luthersk mening får det förstås varken
bokstavligt eller figurligt. Brödet är bröd, men "i, med och under" brödet
och vinet "äter och dricker kommunikanten med munnen Kristi sanna
lekamen och blod". Hela nattvardsläran blir ett grummel, ett
mysterium.
Vad som anförts om nattvardens väsen och betydelse kan kort
sammanfattas i följande ord:
Nattvarden eller brödsbrytelsen, instiftad av Jesus Kristus (Mtt.
26: 20, 26—28; Mk. 14: 17, 22—24; Lk. 22: 14, 19, 20; 1 Kor. 11:
17—34; Jh. 13: 21—30), är en åminnelsemåltid, i vilken
församlingen under gemensamt åtnjutande av bröd och vin firar minnet av
Jesu försoningslidande och död. Mat och dryck äro det fysiska livets
villkor och betingelse. När församlingen vid "Herrens bord" äter
och dricker bröd och vin, som äro symboler av Jesu kropp (kött) och
blod, är därmed sagt, att hon andeligen lever av Jesus och i Jesus,
att Jesus är hennes liv (Jh. 6: 53—56); att Jesus lever i henne och
att hans försoning är hennes frälsningsgrund (Mtt. 26: 26—28).
Delaktigheten i det enda brödet, som är en enhet av många delar, vittnar
om de många lemmarnas inbördes enhet i tro, liv, mål och verksamhet
samt enhet i Kristus såsom huvudet för kroppen (Rm. 12: 4, 5;
1 Kor. 10: 16, 17). Brödsbrytelsen är församlingens förkunnelse
909 °
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
