Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Bibelns äkthet, integritet och trovärdighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
dessa vittnesbörd, hvilken fortgår ännu längre; och
vi finna, att ur dessa äldsta kristne författares skrifter
nästan hela Nja Testamentet kunde uppställas, vore
det förloradt.
Men äfven irrlärare och fiender till kristendomen
hafva lemnat åt efterverlden ett vittnesbörd om dessa
skrifters äkthet, som icke kan förbises. Under det
de förvände läran eller anföllo den kristna tron,
vädjade de till de nytestamentliga skrifterna på ett sätt,
som hjelper att bekräfta deras äkthet.
Sålunda anför Celsus, en af kristendomens
bittraste fiender på andra århundradet, en sådan mängd
af omständigheter ur Evangelierna och ställen ur
dessa och de öfriga skrifterna, att man deraf kunde
uppställa en stor del af Nya Testamentet. Han
erkänner sanningen af den evangeliska historien, men
tolkar den efter sitt tycke, samt äktheten af de
ny-testamentliga skrifterna, hvilket just är
utgångspunkten för hans anfall emot kristendomen. Porfyrius,
som skref emot kristendomen på tredje århundradet,
sökte bevisa att Daniels bok icke var äkta; men hvad
Nya Testamentet beträffar, hyste han ingen
misstanke om dess äkthet, så väl var den på hans tid
bekräftad. Detsamma gäller äfven Hierokles och
Julianus, hvilka likaledes sednare anföllo
kristendomen.
Huru naturligt, att dessa citat och antydningar
i både kristnas och otroendes skrifter skulle
förekomma alldeles som de göra, om kristendomen kom
till stånd i första århundradet, hvarom för öfrigt
historien bär vittnesbörd. Tacitus, en tillförlitlig ro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
