Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stiftsbiblioteket. Föredrag vid Biblioteksmötet i Västerås den 10 aug. 1915
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
naturliga medelpunkter för hembygdsforskningen i resp. större eller mindre
områden av vårt land. Hit ha samlats sedan gamla tider sådana där med
kärleksfullt intresse gjorda hembygdsbeskrivningar och reseskildringar från landskapet
eller stiftet, beskrivningar över städer eller andra märkliga orter, personalnotiser
och andra anteckningar, som äro av oskattbart värde vid studiet av hembygdens
historia. Härigenom, menar jag, borde dessa bibliotek kunna vara av intresse
för en större allmänhet. Jag tänker mig gärna, att allmänheten skall lära sig
mer och mer begagna dessa källor (bibliotekarien står naturligtvis gärna till tjänst
vid läsning av äldre skrift). Jag tänker mig ock, att allt fortfarande samlingar
av samma slag skänkas till eller deponeras i stiftsbiblioteken, och att dessa allt
mer och mer bli och komma att betraktas som verkliga centralarkiv för
hembygden. Därför ha de, såsom jag antytt, de bästa förutsättningar.
Jag har här berört en sak, som jag anser vara ganska viktig. Ett ivrigt
hembygdsstudium, med begagnande av de skatter, som bevaras i de gamla
stiftsbiblioteken, det kan ge ganska mycket. Det ger en ökad kunskap om
hembygden och dess historia. Men det kan ock väcka och höja kärleken till
hembygden och fosterlandet. Och så får det gamla biblioteket bidraga ej blott
att sprida kunskap, utan ock — vad mera är — att värma och uppfostra.
Jag kommer nu till den tredje gruppen av stiftsbibliotekens bokskatter: de
modernare böckerna. Och jag påstår, att bland dessa det finns många, som helt
säkert kunna intressera en större allmänhet. F. n. torde man nog kunna säga,
att stiftsbiblioteken alldeles för litet begagnas. Bland de verk, som tryckas helt
eller delvis på statens bekostnad och av myndigheterna överlämnas som gåva
till våra stiftsbibliotek, är det många, som ha stort intresse. Och ofta nog äro
dessa verk så dyra, att det ej är så lätt att träffa på dem på andra håll än i
de offentliga biblioteken. Och även bland de böcker, som stiftsbiblioteken kunna
inköpa, finnas många sådana, som borde kunna intressera i ganska vida kretsar.
De stå nu, alla sådana verk, till allmänhetens förfogande — naturligtvis i den
mån de icke tas i anspråk för läroverkets eget behov. Och de kunna utlånas
icke blott till personer, som äro bosatta på den ort, där biblioteket finnes, utan
även till andra. Då vidare stiftsbiblioteken ha tjänstebrevsrätt, så kunna boklån
sändas per post till låntagaren utan någon kostnad för denne. Vi kunna t. ex.
antaga, att någonstädes på landsorten i Västmanland bor en person, som är
livligt intresserad för historiska studier. Han vill gärna läsa ett större historiskt
arbete, behandlande någon tid, som väckt hans intresse. Men folkbiblioteket i
hans hemsocken äger ej arbetet i fråga — det är kanske för dyrt att köpa,
eller biblioteket har avstått från att köpa det, emedan det icke i den bygden
kan påräkna mer än mycket få läsare, kanske ej mer än denne ende. I ett
sådant fall kan det vara skäl i att föreståndaren för ortsbiblioteket skriver till
stiftsbiblioteket och frågar, om boken finns där. Naturligtvis kan det alltför lätt
hända, att den icke finns. Men det kan ju ock hända, att stiftsbiblioteket äger
boken. I så fall sändes den per post till vederbörande ortsbibliotek, vars
bibliotekarie stämplar lånesedeln med sitt biblioteks stämpel och sålunda garanterar,
att hans bibliotek ansvarar för bokens återställande i oskadat skick till
stiftsbiblioteket. (På samma sätt går det till, då en bok genom stiftsbibliotekets
förmedling lånas från något av de offentliga biblioteken i Stockholm, Uppsala,
Lund eller Göteborg.) Så har då stiftsbiblioteket fått tjäna allmänhetens
studieintresse.
Fortginge man nu på den väg, jag antytt, och bleve det så en ständig kontakt
mellan stiftsbiblioteken och folkbiblioteken i den kringliggande landsändan,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
