Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samverkan mellan folk- och studiecirkelbibliotek. (Diskussion vid S. A. B:s första årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stat och kommun, således att de stora folkföreningarna också blivit deltagare i
det allmänna folkbiblioteksarbetet.
Det har ibland från bibliotekariehåll anmärkts, att det vore mera praktiskt,
om man samlade alla krafterna inom kommunen för åstadkommande av ett stort
och gott kommunalt bibliotek. Föreningsbiblioteken skulle splittra krafterna och
aldrig kunna uppnå samma resultat som de kommunala, varken i fråga om
gediget och rikhaltigt innehåll, skötsel, lånefrekvens eller läsesalar.
I annat sammanhang ha dessa invändningar upptagits till mera ingående
granskning, än tiden nu medger. Här få ett par antydningar vara nog.
Talet om »krafternas splittrande» innebär i allmänhet, att det vore bättre, om
föreningens medlemmar skänkte sina bidrag till det kommunala biblioteket i
stället för till föreningsbiblioteket. Även om det ginge för sig att för de
kommunala bibliotekens räkning helt tillvarataga den offervillighet, som nu kommer
föreningsbiblioteken till del, vore omläggningen berättigad endast i det fall, "att
det kommunala biblioteket för dessa medel åstadkom resultat, som nådde längre
än föreningsbibliotekens. Ett folkbiblioteks förnämsta uppgift är att få sina
böcker utlånade i största möjliga utsträckning. Vid en undersökning om
utlåningsfrekvensen i kommunal- och studiecirkelbiblioteken för år 1913 visade det sig
emellertid, att de senare äro fullt jämförliga med de förra. (Se uppsatsen
»Studiecirklarnas biblioteksverksamhet» i »Tidskrift för det svenska
folkbildningsarbetet», 1914, häfte 6.) Visserligen hade studiecirkelbiblioteken 152 boklån på
100 band mot de kommunala bibliotekens 159, men skillnaden utjämnas till
studiecirkelbibliotekens förmån, då man tar i betraktande, att för deras
beräkning lagts till grund bokbeståndet vid årets slut och för de övrigas
medelbokbeståndet under året. Dessutom hade ungefär ett hundratal nya
studiecirkelbibliotek kommit till under årets lopp, och deras bokutlåning hade endast
undantagsvis varit i gång så pass lång tid som 4—5 månader.
Vad bokbeståndets gedigenhet beträffar, torde studiecirkelbiblioteken snarare
vara över- än underlägsna de kommunala. Därpå tyda de undersökningar om
studiecirklarnas bokrekvisitioner för statsanslaget, som gjorts 1913, 1914 och
1915. Fördelningen på olika ämnesgrupper framgår av nedanstående tabell:
| Antal band | |||
| Ämnesgrupp | 1913 | 1914 | 1915 |
| Skönlitteratur . . . | 3,920 | 4,056 | 3,750 |
| Språkkunskap . . . | 43 | 30 | 30 |
| Litteratur- och konsthistoria . . . | 98 | 98 | 110 |
| Historia . . . | 138 | 240 | 370 |
| Geografi och resor (samt hembygdsvård) . . . | 131 | 128 | 200 |
| Sociala frågor . . . | 353 | 512 | 480 |
| Filosofiska och pedagogiska frågor . . . | 225 | 418 | 320 |
| Naturvetenskap . . . | 144 | 218 | 250 |
| Barn- och ungdomsböcker . . . | 218 | 243 | 240 |
| –––––––––––––––––––– | |||
| Summa | 5,270 | 5,943 | 5,750 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
