- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Första årgången. 1916 /
28

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samverkan mellan folk- och studiecirkelbibliotek. (Diskussion vid S. A. B:s första årsmöte.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Andra inledaren, herr D. Hellmér, ville i stort instämma med adj. Olsson.
Ett samarbete vore nödvändigt, och de av herr O. skisserade metoderna
säkerligen i många fall de lämpligaste. På många håll skulle säkert en deponering
av delar av studiecirkelns bibliotek i det kommunala vara till fördel. Svårast
att genomföra skulle vara den av herr O. förordade utlåningen av all
studielitteratur i ett visst ämne till cirkeln en hel vinter, men man kunde åtminstone
medgiva utlåning för längre lånetermin än eljest. På de ställen där ej »öppna
hyllor» användes — och det vore de flesta — kunde studiecirkelns medlemmar
ett par timmar i månaden få besöka biblioteket under tid, då det eljest ej var
tillgängligt för allmänheten, och då taga närmare kännedom om bibliotekets
bokförråd. Om studiecirklarnas medlemmar vid valet av skönlitteratur visade större
omdöme än övriga biblioteksbesökare, kunde de i sin ordning genom sitt
exempel verka uppfostrande på de andra. Såväl de kommunala biblioteken som
studiecirklarnas skulle ha fördel av ett samarbete, men frågan om sättet härför
borde närmare utredas av styrelsen.

D:r Hjelmqvist anmärkte med anledning av några slutsatser, som den förste
inledaren vid sin jämförelse mellan folk- ocn studiecirkelbibliotek hade dragit ur
det föreliggande statistiska materialet, att detta i själva verket vore ej fullt så
gynnsamt för de senare, som det hade framställts av inledaren. Den siffra,
som han anfört angående folkbibliotekens lånefrekvens, hade nämligen gällt
endast landsbygden. Medtagas städerna stiger siffran till 166 på 100.
Folkbiblioteken hade alltså en avgjort högre lånefrekvens än studiecirkelbiblioteken, ett
förhållande, som vore så mycket mer anmärkningsvärt, som de senare i regel hade
färre antal men i allmänhet kuranta böcker, och man därför snarast kunnat
vänta, att det varit studiecirkelbiblioteken, som haft den högsta frekvensen.
Dylika jämförelser vore dock av underordnad betydelse. Det viktigaste vore, att
man kunde komma från konkurrentsynpunkten för att i stället rikta in krafterna
på att söka få till stånd en samverkan mellan de olika slagen av bibliotek.
De goda uppslag, som funnos i båda inledningsföredragen, lovade i detta
hänseende gott för framtiden.

Folkhögskolläraren Elgeskog formulerade sina önskningar så, att ett bibliotek
borde finnas på varje föreningslokal, men för att detta syfte skulle kunna vinnas,
vore det nödvändigt att författningens krav med avseende på den
bokinköpssumma, som erfordrades för att ett riksförbund skulle kunna få statsanslag,
väsentligt nedsattes.

Bibliotekarien F. Nilsson menade, att förste inledaren vid sin jämförelse
mellan studiecirkelbiblioteken och folkbiblioteken sett de förra i allt för ljus
dager. De vore en motsvarighet på svensk jord till de amerikanska studyclubs
men utan den anknytning till stora kommunala bibliotek, som där vore ett
utmärkande kännetecken och som i själva verket borde vara det centrala i varje
biblioteksorganisation. Utlåningssiffrorna i cirkelbiblioteken vore ganska
blygsamma, och mindre än vad man kunde vänta i betraktande av att cirklarna skulle
bestå av personer med särskilt intresse för studier.

Frågan om samarbete ställde sig väsentligt olika i stad och på land. På
landsbygden kunde ett samarbete säkerligen praktiseras i åtskilligt större
utsträckning, men man måste som en allmän sats hävda, att särskilda bibliotek i olika
föreningslokaler och i olika stadsdelar vore till verklig fördel blott om de vore
inbördes fast förbundna genom en organisation av någon art, men förutsättningarna
för ett samarbete mellan ett flertal smärre och var för sig otillräckliga
bibliotek vore ej goda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1916/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free