Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samverkan mellan folk- och studiecirkelbibliotek. (Diskussion vid S. A. B:s första årsmöte.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Organisationsfrågan i studiecirklarna vore en personfråga. Under den
nuvarande starka ledningen av I. O. G. T:s riksförbund ginge allt bra, men osäkert
vore, hur det hela skulle fungera under en annan person. Lagstiftningen, som
närmast utgått från förhållandena i detta förbund, hade därför i allt för stor
utsträckning baserats på förhållanden, som kanske ytterst bures upp av en enda
person.
Professor A. S. Steenberg: I Danmark ville man hellre ha ett stort
bibliotek i kommunen än ett flertal mindre och kanske ofta sämre. Men å andra
sidan hade den motsatta ståndpunkten rätt, då den hävdade, att man ej hade
råd att undvara den kraft, som ligger i de privata krafternas, närmast
föreningarnas, intresse för böcker och bibliotek. Av herr O:s anförande hade talaren
fått den uppfattning, att utsikterna till ett samarbete ökats, och ett dylikt vore
nödvändigt av många skäl, icke minst därför att man på så många ställen som
möjligt borde söka att få en man eller kvinna, som hade biblioteksarbetet till en
huvuduppgift, en ny form för lärare, som fordrade sin särskilda utbildning. En
lämplig form för samarbete kunde i många fall vara den i Danmark ganska
mycket praktiserade, att föreningarna skänkte sina bibliotek till kommunen.
Adjunkten Olsson fick ordet för genmäle på en del punkter. Bl. a. uttalade
han som sin bestämda uppfattning, att därest ett samarbete med kommunbiblioteken
kunde åstadkommas i den av honom skisserade form, att de kommunala
biblioteken åtoge sig att trycka även studiecirkelbibliotekens bokförteckningar i
sina kataloger, i gengäld flertalet studiecirkelbibliotek skulle vara villiga att
avstå från varje form av avgift för boklån. Gent emot d:r Hjelmqvist hävdade
talaren, att studiecirkelbibliotekens bokutlåningssiffra dock, när hänsyn tages till
allt vad som anförts därom i föredraget, i realiteten vore minst lika hög som
folkbibliotekens. Dock hade han ingenting emot, att anspråken sattes högt på
studiecirkelbiblioteken; dessa skulle nog försöka att fylla dem.
Lærer Bjerre omnämnde ett fall, då en förening skänkt sitt bibliotek till
kommunen — i Silkeborg i Danmark —, och då sammanslagningen
åstadkommit en oerhört stegrad utlåningsfrekvens.
Adjunkten Olsson menade, att erfarenheten från Sverige ej talade i. samma
riktning. Äganderättsfrågan spelade i realiteten nog ej så stor roll för de
kommunala biblioteken, men betydde oerhört mycket för det intresse, som cirklarna
hyste för sina boksamlingar. Lika bra som att skänka böckerna till kommunen
vore att deponera dem. Den enda reella vinsten av en längre driven
centralisering; möjligheten att på en eller annan plats kunna skaffa sig en egen
bibliotekarie vägde ej så tungt som möjligheten att genom riksförbundens organisation
binda dessa hundratusental vid direkt personligt deltagande i folkbiblioteksarbetet.
Folkskolläraren I. Andrén instämde i det stora hela med herr Olsson.
Genom studiecirklarna tillfördes folkbiblioteksverksamheten betydande kapital från
föreningarna, som eljest aldrig kunde påräknats. Fördelen med
studiecirkelorganisationen vore, att man hade garanti för att böckerna lästes. Att siffrorna
för utlåningen ej vore högre, berodde på, att det väsentligen var de nya
böckerna, som lästes, emedan man redan studerat de äldre.
Ett samarbete mellan kommunala bibliotek och studiecirklar vore givetvis
önskvärt, men vore säkert på många håll svårt att påräkna utan påstötning
utifrån, t. ex. genom en rundskrivelse från biblioteksföreningens styrelse.
Efter några repliker av herrar Elgeskog, O. Olsson och Steenberg avslutades
debatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
