- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Första årgången. 1916 /
31

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En svensk bibliotekshandbok

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

biblioteksskola — samt tagit någon kännedom om arbetsmetoderna i några svenska
bibliotek och Deichmanska biblioteket i Kristiania.

Det parti av boken, som väger tyngst, är också det, där hon bygger på de
erfarenheter hon vunnit som lärarinna och som föreståndarinna för ett
folkskolebibliotek. Så vitt en lekman på det pedagogiska området kan döma, visar
författarinnan här — jag tänker särskilt på kapitlen Anordningen av skolbibliotek och
Bokurvalet — ett mycket gott pedagogiskt omdöme. De sidor, som hon skrivit
om »barnens läsning utanför skolan», synas mig kunna rekommenderas ej blott
åt föreståndare för skolbibliotek utan överhuvudtaget åt alla, som hava att välja
litteratur för uppväxande ungdom.

Förf. har emellertid ej begränsat sig till dylika »biblioteks-pedagogiska»
spörsmål, där hon rör sig på områden, som äro henne sedan många år väl
bekanta, utan har även givit sig in på frågor av rent biblioteksteknisk natur. Även
dessa partier innehålla — det skall ingalunda förnekas — nyttiga anvisningar,
t. ex. kapitlet Böckernas vård, men i det hela synas de mig dock bära prägel
av att förf. här är inne på ett gebit, för vars behandling hon knappast kan
anses hava fullt tillräckliga förutsättningar.

Det kan först och främst synas vara en icke orimlig fordran, att en person,
som ger ut en handbok i biblioteksteknik för svenska bibliotek, skall visa sig
känna till svenska biblioteksförhållanden och svenska biblioteksmetoder. Denna
fordran behöver inte alls innebära en bristande uppskattning av de lärdomar,
som kunna hämtas från Förenta staterna, föregångslandet i allt, som rör de
för den stora allmänheten avsedda biblioteken. Även om man kan
förmoda, att fröken S. känner bättre till svenskt biblioteksväsen, än vad som
framgår av detta arbete, så påträffar man dock vissa luckor, som tyda på att
hennes kännedom därom inte är så grundlig, som önskligt hade varit.

I ett arbete, som i vissa fall ger nog så detaljerade upplysningar om
utländska biblioteksförhållanden, borde ej ha saknats en, om också kortfattad,
översikt av svenskt biblioteksväsen, särskilt då förf. har tänkt sig, att hennes
bok skulle användas vid seminariernas bibliotekskurser. Förf. omnämner, att
Preussen sedan 1899 har sin »Gesamtkatalog», hon redogör för tryckning och
försäljning av katalogkort i Förenta staterna, Tyskland (beträffande detta land
med anförande av numera föråldrade uppgifter), Norge o. s. v. Däremot
finner man ej ett ord om Sveriges offentliga biblioteks gemensamma
accessionskatalog, för att nu endast nämna ett exempel, utan att för övrigt jämföra denna
katalog med de av förf. omnämnda.

En annan brist är att förf. ej lämnat någon redogörelse för de viktigare
svenska bibliografiska uppslagsböckerna, med undantag av att hon i en not
hänvisar till Bygdéns Anonym- och pseudonymlexikon.

1 kapitlet om accessionskatalogen borde förf. omnämnt, att sådana kataloger
tillhandahållas till mycket billigt pris såväl av Folkbildningsförbundet i Stockholm
som av Goodtemplarordens studieledning. Visserligen överensstämma dessa ej
helt och hållet med det av förf. uppgjorda förslaget. Bl. a. hava de närmast
förvärvsnumret ej som förf. klass- och boknummer, utan författarnamnet. Detta
är emellertid efter min mening snarast en förtjänst, då författarnamnet måste
anses vara en bättre hjälp vid uppsökandet av en bok i accessionskatalogen än
platsnumret.

Det klassifikationssystem, som förf. starkast rekommenderar, är den Deweyska
decimalindelningen. Man kan mycket väl förstå den beundran detta system
har väckt och ändå ställa sig tveksam, om det kan vara lämpligt att, så som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1916/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free