- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Första årgången. 1916 /
39

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skall Stockholms stadsbiblioteksfråga lösas på lotterivägen?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om den undantagsställning, som vår huvudstad i detta avseende ännu intager,
kommer att upphöra.»

Styrelsens anhållan om lotteritillstånd förordas, vad biblioteksfrågan beträffar,
i en särskild »stödjande» skrivelse, undertecknad av Folkbildningsförbundets
ordförande prof. Knut Kjellberg, Stockholms stads inspektör för folkbiblioteken
bibliotekarien C. Grönblad, förste bibliotekskonsulenten fil. dr Fredrik Hjelmqvist
och riksdagsman Hj. Branting.                                                                 Fr. N.

Göteborgs stadsbiblioteks 25-årsjubileum. Den 13 nov. 1915 kunde Göteborgs
stadsbibliotek fira 25-årsminnet av den dag, då dess första reglemente fastställdes av
stadsfullmäktige, och med anledning av denna bemärkelsedag utsände biblioteket en vacker festskrift,
som lämnar en tillbakablick på de gångna årens utveckling.

Stadsbiblioteket är en direkt fortsättning av Göteborgs museibibliotek, som 1861 grundats
samtidigt med museiinvigningen. Redan under 1870- och 80-talen hade också flera stora
boksamlingar dels inköpts för bibliotekets räkning och dels skänkts till detsamma. Vid Göteborgs
högskolas tillkomst blev museibiblioteket grundstommen för det förenade stads- och
högskolebibliotek, som blev oundgängligen nödvändigt och som samma år som det skapats (1890) fick till
chef överbibliotekarien Lars Wåhlin, som under det gångna kvartseklet kvarstått på denna plats.
Efter några år lämnade stadsfullmäktige medel till en ny biblioteksbyggnad, som 1900 stod färdig
att mottaga boksamlingarna. Bottenvåningen innehåller expeditions- och arbetslokaler samt
läsesalar, och bokförrådet är uppställt i tre däröver befintliga halvvåningar. Alltjämt har
biblioteket blivit ihågkommet utom med de ordinarie anslagen med dels tillfälliga anslag av
stael en, dels ett flertal donationer i böcker och penningar, av vilka den största var den, som
biblioteket under sistförflutna året fick mottaga enligt testamente av herr Gabriel Heyman,
som bestämt, att biblioteket skulle erhålla en summa av 500,000 kr., vars ränta skulle
användas till inköp och inbindning av böcker, samt en summa av ungefär 150,000 kr., som
enligt styrelsens förfogande skulle kunna användas även för andra ändamål, exempelvis
utvidgning av dess lokaler. Genom denna stora gåva kan biblioteket tydligen i mycket större
utsträckning än förut tillgodose kraven på vetenskaplig litteratur från högskolans sida. Det
framhålles emellertid, att biblioteket behöver dels ökade arbetskrafter och dels ökat utrymme.

Att stadens folkbiblioteksväsen står i ständig rapport med stadsbiblioteket och att
överbibliotekarien Wåhlin samtidigt är inspektör över stadens folkbibliotek och läsrum är väl
känt för alla dem, som äga någon bekantskap med Göteborgs biblioteksförhållanden.

Festskriften illustreras dels av ett antal- planscher och av de exlibris, som bibliotekets
olika samlingar äga, dels av statistiska tabeller. Sista årets siffror (1914) visa 19,166
besökande, 15,724 band framtagna för begagnande å stället och 11,058 utlånade band. Utgifter
och inkomster balansera på 66,055:52 kr., varav 21,431:22 använts till bokinköp. En
jämförelse med siffrorna för det första arbetsåret (5,185 besökande, 2,568 å stället lästa och 4,820
utlånade band samt en budget på 23,152:50) lämnar en klar bild av den rika utvecklingen
under de förflutna 25 åren.

De statsunderstödda folk- och skolbibliotekens bokrekvisitioner under året 1914— 15.
Under arbetsåret 1914—15 expedierades genom Folkbildningsförbundet i Stockholm
i allt 53,501 böcker till de statsunderstödda folk- och skolbiblioteken. Någon fullständig
statistik, huru dessa rekvisitioner fördela sig på skönlitteratur och »facklitteratur», motsvarande den
som lämnas av adjunkt Oscar Olsson beträffande studiecirkelbiblioteken (se 24), finnes ej
uppgjord. Däremot har uppgift lämnats angående de c:a 630 olika arbeten, som rekvirerats i
mer än ett tiotal exemplar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1916/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free