Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur om världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framställning ge alltid en rikedom på intresseväckande synpunkter och ofta geniala kombinationer
som emellertid å andra sidan ej sällan renderat förf. förebråelser för konstruktion och en
viss ensidighet.
Lidforss, Bengt. Utrikespolitiska vyer. Framt. 1915. 99 s. 1:—.
Ett antal essayer av den bortgångne socialdemokratiske vetenskapsmannen. L. var en stark
beundrare av tysk kultur, men hans bedömande av tysk politik genomgick en bestämd
förändring. Under det att han i de tidigare uppsatserna (åren 1900—01) framför allt pekade på den
ryska faran för Europa och såg Sveriges framtidsperspektiv i en allians med Tyskland samt
därför ställde sig avvisande mot allt för nära anslutning till Danmark, vars intressen ginge i
motsatt riktning, sysslade han i de senare (1905—09) huvudsakligen med den fara för freden,
som låg i motsatsförhållandet mellan Tyskland och England, vilket vore skapat av Tysklands
industrialisering samt av kejsar Wilhelms flottpolitik.
Rohrbach, Paul. Den tyska tanken i världen. Övs. [fr. ty.]. Nst. 1916.
201 s. 2:75.
R:s arbete, av vilket de tidigare upplagorna utkommo före världskriget, har stort värde
genom den bekantskap det ger med tysk imperialism av delvis helt annat kynne än Bernhardis
krigsfilosofi. »Bland allt nationellt väsende, som lyckas förverkliga något mänskligt
framåtskridande», gör historien, menar han, sitt urval, och jämte angelsachsarna är det blott tyskarna som
ha inre och yttre styrka nog för kravet på avgjord medbestämmanderätt. Tysklands svårigheter
ligga i religiösa, klass- och partimotsättningar samt brist på nationell känsla. I särskilda kap.
behandlas tysk kolonialpolitik, som R. är en framstående kännare av, samt tysk utrikespolitik
före kriget, som R. karakteriserar som av sedliga skäl fredlig. I ett slutkap. kräves större plats
åt frihetsidén i Tyskland samt pekas på Turkiet och Kina, där tyskt arbete redan börjat vinna
förtroende, som naturliga områden för tysk företagsamhet.
Svensén, Emil. Rysslands vägar till världshaven. Lb. 1915. 197 s. 1:75.
Jfr ovan s. 44.
Trubetzkoj, G. Ryssland som stormakt. Övs. [fr. ry.] av Walborg
Hedberg. A. B. 1914. 171 s. 2:50.
En av Rysslands mera kända diplomater ger i detta arbete (utkommet första gången 1910)
en framställning av den ryska utrikespolitiken under tiden efter fransk-tyska kriget, varvid han
utförligt behandlar såväl balkanproblemet och de östasiatiska frågorna som allianspolitiken.
Själv ansåg han, att Ryssland framför allt borde tillgodose den inre samhällsordningens
uppgifter och krävde särskilt en friare ställning åt Polen samt varnade för den fara för freden, som
kunde ligga i den panslavistiska politiken, liksom han på åtskilliga punkter skarpt kritiserade
den ryska diplomatien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
