Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur om världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carleson, C[arl] N[athanael]. Världskriget. En mansålders
stormaktspolitik. 2 uppl. Tiden 1915. 152 s. 1:—.
Mot bakgrunden av en framställning av stormaktspolitiken efter fransk-tyska kriget 1870—71
söker den socialdemokratiske förf. att visa, »att de krafter, som uppbära och äro verksamma i
en borgerligt-kapitalistisk samhällsordning, nödvändigt lett till den stora sammanstötningen»,
och vid fördelandet av ansvaret mellan de olika länderna lägger han största anparten på
Tyskland. Särskild hänsyn tager han till arbetarklassens hållning i olika länder.
Dokument från världskriget 1914—1915. 1—9. Nst. 1914, 15. (1) 0:75,
(2) 1:75, (3) 0:90, (4) 1:— (5) 2:50, (6) 1:50, (7) 1:25, (8) 0:75, (9) 2:25.
[Omslagstitlar:] 1. Tysklands vita bok. — 2. Englands vita bok. — 3. Rysslands
gula bok. — 4. Belgiens grå bok. — 5. Frankrikes gula bok. — 6. Österrike-Ungerns
röda bok. — 7. Serbiens blå bok. — 8. Österrike-Ungerns andra röda bok. — 9. Italiens
gröna bok.
De av de olika regeringarna framlagda aktsamlingarna till belysande av de diplomatiska
förhandlingarna omedelbart före världskrigets utbrott (händelserna under juli och aug. 1914,
utom den italienska och den andra österrikiska, som behandla förhistorien till Italiens
ingripande). De olika samlingarna, av vilka man ej får begära någon större objektivitet i urvalet,
komplettera varandra och böra därför studeras tillsammans. Passa ej för mindre bibliotek.
J’accuse av en tysk. Övs. [fr. ty.] med förord av Sigurd Hallberg. 5 uppl.
Tiden 1915. 416 s. 3:50.
Den kanske mest omstridda av alla de böcker, som utkommit med anledning av kriget.
Från ena hållet har man karakteriserat den som ett dokument av högsta rang, från det andra
som en nidskrift utan värde, och det har även satts i fråga, huruvida den verkligen är skriven
av en tysk. Förf. söker i en utredning, i vilken huvudvikten lägges på de diplomatiska
förhandlingarna dagarna närmast före krigsutbrottet, att leda i bevis, att Tyskland och Österrike
ha all skuld till kriget och slutar med att peka på internationalen och republiken som den
enda räddningen för framtiden. — Jfr nedan Schiemann.
Karlgren, Anton. Den svarta veckan. Timmarna före världskrigets
utbrott. En återblick. Sv. andelsförl. 1915. 159 s. 2:—.
K. redogör för de diplomatiska förhandlingarna mellan stormaktskabinetten dag för dag
den 23 juli till den I aug. 1914. Sin mening preciserar han i orden, att »Tyskland önskade
kriget och hade formulerat sitt ultimatum så att det kunde vara säkert på att få det», och vid
motiveringen av denna ståndpunkt kritiserar han ingående och delvis i ganska starka uttryck
den tyska utrikesledningens hållning.
Kjellén, Rudolf. Världskrigets politiska problem. A. B. 1915. 182 s.
Kart. (Pop. vetensk, förel. vid Gbgs högsk. N. f. 14.) 3:50.
Kriget är enligt K. det medel, som tillgripes för en genomgripande ändring av kartan, då
denna genom utvecklingen kommit i allt för skarp motsats till staternas faktiska inbördes
maktläge, och han skärskådar huvudmotsättningarna mellan de stridande lägren från fyra synpunkter:
den geografiska kollisionen, där striden främst gäller de turkiska länderna, i synnerhet
Dardanellerna; nationalitets- och rasproblemen, i samband med vilkas behandling förf. hävdar
nationalitetsprincipen vid sidan av statstanken och utförligt skildrar de slaviska enhetssträvandenas
historia (»panslavismen»); vidare den ekonomiska rivaliteten, och slutligen olikheterna i
rättsuppfattning. K:s sympatier i striden befinna sig på centralmakternas sida. Jfr ovan K:s
Stormakterna.
Nyström, Anton. Före, under och efter 1914. Världskriget. Orsaker och
ansvar. Sv. 1915. 377 s. 3:50.
I detta arbete, som lämnar en historisk överblick över Tysklands germaner från folkvandringstiden
till våra dagar, karakteriserar N. »germanismen» som den verkliga faran för Europas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
