Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fridtjuv Berg och folkbiblioteken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om att folkskolan aldrig för honom fått skymma övriga grenar av folkbildningsarbetet.
Det är med verklig indignation, som han riksdagen 1902 tillbakavisar
andra kammarens första tillfälliga utskotts försök att spela ut folkskolans framtida
behov av anslag som skäl mot en utredning om statsunderstöd till
sockenbiblioteken. Folkbildningsarbetet var för honom en organisk enhet. Med starkaste
eftertryck framhåller han vid olika tillfällen, att vad som göres för
folkhögskolorna, för de folkliga föreläsningarna, för folkbiblioteken, det kommer förr
eller senare även folkskolorna till godo. Och från hans sida var det ej ett
overksamt, platoniskt intresse. Initiativtagande och ledande har han gjort
betydande insatser i det fria svenska folkbildningsarbetet, och hans namn är på
det närmaste knutet till dettas moderna organisation, framför allt folkbibliotekens.
Man finner Fridtjuv Berg bland styrelsemedlemmarna i Föreningen för
folkbibliotek och läsestugor. Han var ordförande i Centralbyrån i Stockholm för
populärvetenskapliga föreläsningar. Då de nämnda båda organisationerna 1903
gingo upp i Folkbildningsförbundet, åtog sig Berg att vara vice ordförande i
styrelsen för den nya sammanslutningen och förman i den avdelning därav,
som hade bokförmedling och vandringsbibliotek om hand. I dessa egenskaper
kvarstod han till år 1905, då de ökade krav, som det politiska arbetet ställde
på hans tid och krafter, tvungo honom att avsäga sig de båda uppdragen.
Det är ytterst ett initiativ av Fridtjuv Berg — i samverkan med Emil Hammarlund
— som man har att tacka för att de svenska statsmakterna till slut ej
blott i ord utan också i handling erkände betydelsen av folklig biblioteksverksamhet.
Vid 1902 års riksdag väckte Berg och Hammarlund en motion om
en skrivelse till K. M:t med anhållan, att K. M:t täcktes taga i övervägande,
om och på vilka villkor statsbidrag skulle kunna lämnas sockenbibliotek och
andra med dem jämförliga bibliotek samt framlägga för riksdagen det förslag,
vartill utredningen kunde föranleda. Andra kammarens första tillfälliga utskott
avstyrkte motionen, men den antogs dock av riksdagen, och tre år senare
framlades en kunglig proposition, som till en väsentlig del bygger på den
Berg-Hammarlundska motionen och som efter något kompromissande ledde till att
riksdagen beslöt att på vissa villkor medgiva statsunderstöd åt församlings-,
kommun- och föreningsbibliotek m. m. Man kan nog med Fridtjuv Berg finna
kompromissen i vissa avseenden mindre tilltalande och dock giva honom rätt
däri, att det trots allt var ett synnerligen betydelsefullt steg, som härmed tagits.
Hade det en gång i princip erkänts som ett statsändamål att understödja
folkbiblioteksverksamheten, kunde de behövliga förbättringarna i den träffade
överenskommelsen ske längre fram. Det låg ej för Fridtjuv Berg att låta det bästa
bliva det godas fiende.
Det dröjde endast 7 år — mycket kortare tid än man kunnat vänta — till
dess statens förhållande till folkbiblioteksväsendet lades om efter nya principer
Och händelserna fogade så, att det blev Fridtjuv Berg, som kom att framlägga
den kungl, proposition, som ligger till grund för den nu gällande förordningen
(av år 1912) och som avhjälpte de svåraste bristerna i det föregående försöket att
lösa folkbiblioteksfrågan. Förarbetena voro redan utförda, då Fridtjuv Berg
tillträdde platsen som ecklesiastikminister, men den moderna amerikanska
uppfattningen av bibliotekens uppgift och betydelse, som präglade dem, den stämde
helt överens med hans egen åskådning.
Hans syn på bibliotekssaken kännetecknas av samma följdriktiga och enhetliga
tankegång, som ligger till grund för hans uppfattning av skolan. Det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
