- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Första årgången. 1916 /
65

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Samarbete mellan bibliotek för att underlätta boklån till forskningsintresserade - Några erfarenheter från arbetet vid Stockholms barn- och ungdomsbibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för litet utredd och beklagade, att bokinköpen i läroverken i senare år fått stå
tillbaka för materialanskaffning.

Docenten T. Norlind önskade fullt fristående centralbibliotek för
tillgodoseende av kravet på allmänbildning på landsbygden.

Förste bibliotekarien Aberstéen undrade, om ej förmedlingsanstalterna för
vandringsbibliotek kunde ombildas till verkliga centrala förmedlingsanstalter ej blott
för mindre utan även för större folkbibliotek.

På förslag av doktor F. Hjelmqvist beslöt mötet att uppdraga åt den
blivande styrelsen att verkställa utredning i frågan.

NÅGRA ERFARENHETER FRÅN ARBETET VID
STOCKHOLMS BARN- OCH UNGDOMSBIBLIOTEK.


Av bibliotekarien vid Stockholms barn- och ungdomsbibliotek fröken Lizzie Moll.

Stockholms barn- och ungdomsbibliotek blev tillgängligt för det unga
Stockholm i december 1911 och har alltså nu hunnit ett gott stycke in i sitt
femte arbetsår. Det har kommit över försöksstadiet och vuxit in i sin
publiks medvetande som något att räkna med, och personalen har samlat
erfarenheter av de krav, som ställas på biblioteket, och huru dessa bäst skola
fyllas med de medel, som nu stå till buds.

Biblioteket, som var det första i sitt slag i Sverige, startades på initiativ av
doktor Valfrid Palmgren och för medel, som till en början utgjordes endast av
frivilliga gåvor. Det organiserades i stort sett efter mönster av liknande
institutioner i Amerika, dock naturligtvis anpassat efter våra förhållanden.

Lokalen gjordes i möjligaste mån tilltalande. Möblerna äro vackra till form
och material. Grönt och blommor få ej saknas i skålar på borden. Man har
i det hela sökt ge ett intryck av trevnad och ordning, som säkert i icke ringa
grad bidrager till de goda disciplinförhållandena. Om de solida möblerna voro
dyra att anskaffa, har detta fullt uppvägts av deras hållbarhet. Dessutom inge
dessa fina möbler en viss respekt, och ingen som helst åverkan på dem har
förekommit.

Bokbeståndet ordnades efter en lättfattlig klassindelning, en modifikation för
svenska förhållanden av Dewey’s system, och är fritt tillgängligt för publiken,
som själv väljer sina böcker från hyllorna. Detta öppna-hyllsystem har varit
till odelad belåtenhet för såväl publik som personal. Det befordrar i hög
grad biblioteksarbetets mål: »Rätt bok till rätt person i det rätta ögonblicket».
Att facklitteraturen blivit i så glädjande hög grad anlitad, kan nog i huvudsak
tillskrivas denna anordning. År 1912 utgjordes 22,8 % av de utlånade böckerna
av facklitteratur, år 1915 var motsvarande siffra 40,6 %. Mycket arbete har
nedlagts på katalogen, som utom författare- och titelkort innehåller en stor
mängd ämneskort, och av vilken såväl publik som personal har ständig och
ovärderlig nytta.

Det var med stora förhoppningar man gick till arbetet, och det är glädjande
att kunna säga, att dessa förhoppningar blivit på alla punkter i rikt mått


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:45:47 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1916/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free