- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Första årgången. 1916 /
69

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några erfarenheter från arbetet vid Stockholms barn- och ungdomsbibliotek

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hemmen. Varför de privata flickskolornas elever i så jämförelsevis litet antal
begagna sig av biblioteket, är svårt att säga. Blyghet och bristande
företagsamhet äro väl bl. a. orsakerna. Otvivelaktigt borde de kunna ha lika mycket
nytta av biblioteket som gossarna. Något mera intresse från skolornas sida
skulle nog vara till gagn härvidlag.

De små bilderboksbarnen bli tämligen styvmoderligt behandlade, inte av
vedervilja, utan därför att vi inte ha plats för dem. Det kan synas som om
deras bladande i bilderböcker heller inte vore så välsignelsebringande ur
bibliotekssynpunkt. Men de ha så roligt. Och hade man dem i ett litet rum för
sig själva och litet tid att ägna åt dem, skulle man nog kunna bibringa dem
ett och annat om hur en bok skall hanteras, som vore lättare och mindre
förödmjukande på detta stadium än när de blivit större och fått mer uppfattning
av sin egen viktighet.

På tal om småbarnen kan nämnas att för besök i biblioteket är ingen
åldersgräns bestämd nedåt. För hemlån är gränsen nedåt 10 år, och biblioteket tar
inte emot besökare eller låntagare över 20. Både uppåt och nedåt har detta
visat sig lyckligt. Man kan visserligen invända, att många 10-åringar inte kunna
läsa självständigt, men å andra sidan ha många sagoboksläsare stor glädje av
sina hemlån vid denna ålder. Dessutom står det ju bibliotekarien fritt att
utröna, hur det står till med läskunnigheten, innan vederbörande får hemlån.
Vad gränsen uppåt beträffar, är det naturligtvis endast ett fåtal, som begagna
sig av biblioteket så länge som till 20 år. För läroverkens elever tycks gränsen
i allmänhet vara studentexamen, för andra kategorier snarare tidigare. När
Stockholm en gång får ett fullständigt stadsbibliotek, kommer väl åldersgränsen
för barnbibliotekets besökare att sättas lägre. Men säkert är, att det vore skada,
om den sattes för lågt. Med tanke på de äldre låntagarna kan man hålla
bokurvalet på en annan nivå än man annars skulle våga, och detta kommer ofta
de mindre barnen till godo. Ur disciplin-synpunkt har den nuvarande
åldersgränsen varit synnerligen lycklig. De små känna sig fyllda av en välgörande
värdighet, då de sitta vid samma bord som stora gymnasister, och dessa å sin
sida tyckas inte anse, att kamratskapet går deras ära för nära.

Då barnbiblioteket arbetat under knappa och osäkra ekonomiska förhållanden,
har det måst inskränka sig till det nödvändigaste. Endast direkt biblioteksarbete
har kunnat förekomma. Allt vad amerikanarna kalla Library extension work,
och som väl just i samband med barnbibliotek bör vara mest välsignelsebringande:
sagostunder, klubbar och studiecirklar av olika slag, har hittills måst
förbli oförsökt av brist på utrymme. Med små medel skulle här mycket kunna göras,
men allt sådant får förvisas till de fromma önskningarnas område, så mycket
mer som bibliotekets tillvaro under nuvarande blygsamma förhållanden ej är
tryggad.

Biblioteket äges av en förening av intresserade, som utfäst sig att som gåva
överlämna detsamma till staden, när Stockholms kommunala biblioteksfråga en
gång blir ordnad. Meningen vore då, att Stockholms barn- och ungdomsbibliotek
skulle komma att utgöra en avdelning av det tillämnade stadsbiblioteket.
En snar lösning av stadens biblioteksfråga och därmed följande tryggade
förhållanden är alltså vår käraste önskan. Stadsfullmäktige ha visserligen visat
välvilligt intresse för biblioteket genom anslag, som utgick första gången för
år 1913 med 2,000 kr. och sedermera blivit höjt, så att det för det löpande året
utgår med 4,000 kr. Denna summa kan emellertid ej täcka de årliga kostnaderna,
som redan äro nedbringade till ett minimum, och då de på privat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1916/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free