Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En handbok för studiecirklarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under sista året ur dem utlånats. Även i andra organisationer inom och utom
vårt land ha de vunnit efterföljd.
Till hjälp och ledning för arbetet i dessa studiecirklar har Oscar Olsson
under senare år utsänt flera skrifter: Goodtemplarordens studiehandbok, Folkets
bildningsarbete och Bildningssynpunkter, och i år har han därjämte börjat utgiva
en egen tidskrift, Studiecirklarna.
I det arbete, vars titel läses här ovan, »Studiecirkelbibliotek och biblioteksskötsel»,
åsyftar förf. att ge en ledning för skötseln av studiecirklarnas i regel
ganska små boksamlingar, och den uppgift han så ställt sig före, har han löst
på ett i det stora hela synnerligen lyckligt sätt.
Framställningen börjar med en karakteristik av studiecirklarnas betydelse
och en jämförelse mellan deras bibliotek och de kommunala, en jämförelse, mot
vars riktighet man emellertid, som redan vid sommarens biblioteksmöte
framhölls, på vissa punkter måste ställa sig kritisk.
I det läsvärda kapitlet om bokinköpen har influtit en felaktighet bland
prisuppgifterna. Det uppgives, att såväl Goodtemplarnas som Folkbildningsförbundets
förmedlingsanstalter ombesörja kartonnering till ett pris av 25 öre pr
band. Detta är emellertid riktigt endast vad angår den förra, under det att
den senares pris är blott 16 öre.
Närmast i ordningen följer en klar och redig framställning av »bokförvärvens
registrering» samt en redogörelse för »klassifikationen» med två olika alternativ.
Det utförligare av dessa är i huvudsak detsamma som ligger till grund för
ecklesiastikdepartementets katalog för folk- och skolbibliotek. Ett system med färre
avdelningar, t. ex. som förf. föreslagit 9, bör emellertid kunna vara tillfyllest i de
minsta boksamlingarna. I det av förf. uppgjorda förslaget söker man emellertid
förgäves efter en anvisning ang. placeringen av avdelningarna teologi och
praktiska yrken (ekonomi och teknologi). Den förra kan väl lämpligen föras till
avd. G tillsamman med filosofi, estetik och pedagogik, den senare möjligen till
F tillsamman med politiska, sociala och nationalekonomiska frågor eller hellre
som en fristående tionde avdelning.
Efter att i korthet ha framfört det behjärtansvärda kravet på ungdomsavdelningar
i biblioteken övergår förf. till anvisningar för katalogiseringen. Som den
allra mest oundgängliga katalogen i ett mindre bibliotek rubricerar förf. — och
detta säkert med rätta — den systematiska, och denna tänker han sig dels i
form av tryckt katalog, dels som kortkatalog. Det är med stor tillfredsställelse
som man konstaterar förfrs varma rekommendationer för den senare, och det är
livligt att hoppas, att man på allt fler ställen skall i stället för de handskrivna
katalogerna i form av anteckningsböcker anskaffa de praktiska kortkatalogerna.
För utskrivandet av de vanliga författarkorten lämnas ett par prov enligt två
olika alternativ. Den närmast förordade »fullständigare» och mera utförliga
metoden uppför varje del av ett arbete på sitt särskilda kort, t. ex. Selma
Lagerlöfs Jerusalem del 1 och 2 på var sitt kort o. s. v. »På grund av det dryga
arbetet» kan emellertid, säger förf., i vissa fall huvudkortet göras enklare, så
att det får representera hela arbetet i st. f. blott ett band därav, och han
fortsätter: »Bibliotekspubliken har i allmänhet ungefär samma nytta av dessa kort
som av de fullständigare; för bibliotekarien själv äro de senare avgjort att
föredraga.» Mot rekommendationen av dessa »fullständigare» kort måste man
emellertid ställa sig i hög grad skeptisk. En katalog, i vilken — för att taga
ett par extrema fall — Nordisk familjeboks nya upplaga får t. v. 23 kort och
varje tidskriftsårgång sitt eget kort, representerar ej blott ett betydligt mått av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
