Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Svedenborg, Hedvig, [f. Tamm]. Klicken och ligan. En stockholmsskildring
från 1800-talets sista kvartsekel. Nst. 1915. 178 s. Ill. 3:75.
En serie bilder från 1870- och 80-talens Stockholm. Betydelselös som människoskildring,
men med en viss tidsstämning. S. S—n.
Wallbeck-Hallgren, [Thorgny]. Smädesånger och botvisor till Karlsson
med foten och andra, enkannerligen Gioconda mia. Ljus [Nst.] 1915. 103 s. 2:25.
En del av dessa dikter visar W.-H. som en poetisk talang med komisk fantasi, rytmisk
fyndighet, sångbar versifikation och en humor, som genomströmmas av varmt pulsblod. De
flesta av dem äro grupperade kring en fritt uppfunnen sorglustig personage, »Karlsson med
foten», i vilken förf. ser en bild av mänsklighetens självförvållade förnedring och som tjänar
honom till utgångspunkt för tragikomiska sedebilder. Intryck från Bellman äro märkbara, men
de ha ganska självständigt upptagits. S. S—n.
Dante, Alighieri. Dantes gudomliga komedi. Övs. [fr. ital.] av Aline
Pipping. 1. Helvetet. Å. & Å. 1915. 239 s. 4:50.
Denna översättning av första delen av världslitteraturens väldigaste dikt har i likhet med
Lovéns (1855—1857), men i olikhet med Lidforss’ (1902—1903) och Brings (1905 o. 1913)
svenska tolkningar, även med hänsyn till rimmet bevarat originalets versform: terzinen.
Pippings språk besitter både kraft och klangskönhet och äger i naturlighet och formell
korrekthet ett avgjort företräde framför språket i den för sin tid förtjänstfulla Lovénska
översättningen. Det måste dock erkännas, att Övs. icke förmått helt övervinna de svårigheter, som
vållas av rimmets bibehållande. Såväl Lidforss’ som Brings orimmade tolkningar torde, om ock
underlägsna i språklig klang, vara klarare, lättbegripligare och komma originalets anda närmare.
Därtill kommer, att Pippings kommentar synes otillräcklig för en i antiken och medeltiden
obevandrad läsare. H. Sgh.
Kellermann, Bernhard. Havet. Övs. [fr. ty.] av H. Flygare. Nst. 1915. 221 s. 2:75.
Havets oändlighetsstorhet har ej inspirerat så många av de främsta diktarna, som man
kunnat vänta. Av dessa har emellertid ingen kraftigare skildrat dess fasor än Victor Hugo,
ingen sublimare dess härligheter än Swinburne. Kellermanns bok handlar framför allt om
fiskarlivet i all dess realism. En av berättelsens hjältar, bretagnaren Yann, är på samma gång god
och brutal, världens ärligaste människa och dock en tjuv. Han delar broderligt en flickas
kärlek med bokens »jag»-person. Denne överger emellertid flickan, Rosseherre, och hon,
vilken hela tiden skildrats som den mest intagande varelse, förvandlas av svartsjukan till ett
vilddjur och tar ett löfte av Yann att mörda den otrogne. Yann ger henne löftet, men skiljes i
stället från rivalen i all vänskap och vill i avskedsgåva presenta honom ett guldur, som han
stulit! Havsskildringarna erinra i sitt ständiga bildsökande om Frenssen (»De tre»). Det
lockande omslaget är i japansk d. v. s. kinesisk stil. H. Sg.
Schiller, [Friedrich]. Schillers estetisk-filosofiska diktning i urval och övs.
jämte en inledande essay av Bertil Malmberg. A. B. 1915. 105 s. 2:75.
Att lärodikten i och för sig ej kan kallas en underordnad diktform, förstår man därav, att
åtskilliga bland världslitteraturens förnämsta verk, från Jobs bok till Goethes Faust, äro
tankedikter. Schiller är ännu mera reflekterande än Goethe. Hans tankedikter äro en smula
deklamatoriska, men fyllda av en oändligt mäktig upphöjdhetsstämning. Det enkla motivet dansen
(s. 85) växer t. ex. under hans hand till en hel världsåskådning om frihetens och lagens,
rörelsens och rons sammansmältning i skönheten, samma åskådning, som han givit uttryck åt
i sitt verk om människans estetiska fostran. (Se ovan s. 82.) Övers, är verkställd av en
diktare, vars bättre sidor här på det hela taget komma till uttryck. H. Sg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
