Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dewey's klassificeringssystem och Cutter's namntabeller. En kort översikt av Fredrik Hjelmqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ett ganska svårlöst problem, när det gäller ordnande och uppställning av
böcker i bibliotek, är hur man skall kunna kombinera alfabetiskt ordnad
uppställning och uppställning efter nummer. Enklaste utvägen kan visserligen synas
vara att slopa endera, antingen numreringen eller den alfabetiska ordningen.
Men i båda fallen går man då miste om vissa fördelar. En uppställning efter
nummer gör det ej blott lättare att hålla böckerna i den rätta ordningen, den
är framför allt till mycket stor nytta, då man använder ett sådant utlåningssystem,
där det är nödvändigt eller önskligt, att vid utlåningen antecknas, vad det är
för arbete som utlånas. Å andra sidan är det en god hjälp att ha böckerna
ordnade alfabetiskt, så att man kan slippa att vid boklånsexpedieringen ständigt
slå i katalogen efter numren.
För att numreringen skall kunna överensstämma med den alfabetiska
ordningen i ett växande bibliotek, fordras tydligtvis, att man vid böckernas
numrerande genom överhoppande av nummer lämnar tillräcklig plats för inskjutningen
av nytillkommande arbeten på vederbörliga ställen i den alfabetiska följden. Av
alla de metoder, som använts för att någorlunda väl avväga den plats, som bör
lämnas öppen för tillväxten, är det ingen, som har kunnat tävla med de av
Charles A. Cutter utarbetade namntabellerna.
Ett cutterskt boknummer består utom av avdelningsmärket vanligen av två
delar: den ena representerande författarnamnet (eller ordningsordet i fråga om
anonyma arbeten), den andra titeln. Den förra utgöres av den första eller i vissa
fall de två eller tre första bokstäverna i författarens efternamn (eller det anonyma
ordningsordet) jämte ett siffertal, valt med ledning av de cutterska tabellerna,
en senare, som dock är nödvändig, endast om en författare är företrädd med
mer än ett arbete på en och samma avdelning, utgöres av titelns
begynnelsebokstav med tillägg, om två titlar börja på samma sätt, av ytterligare en bokstav.
Som hjälp för bestämmande av författarnumren har Cutter gjort upp två
tabeller, en mindre, tvåsiffrig (pris $ 1: 25), avsedd för bibliotek med jämförelsevis
litet bokförråd, och en mera omfattande, tresiffrig (pris $ 2: 25), för större bibliotek.
I den senare finnas uppräknade över 19,000 olika bokstavssammanställningar,
som kunna tänkas utgöra begynnelser av författarnamn. De äro ordnade
alfabetiskt och åtföljas av siffertal, som stiga från 111 till 999. Då det gäller att
bestämma ett författarnamns nummer, söker man i tabellerna upp den
bokstavsgrupp, som utgör början av namnet i fråga. Finnes ej någon, som helt
överensstämmer med motsvarande del av namnet, väljer man det nummer, som hör till
den i den alfabetiska ordningen närmast föregående bokstavsgruppen. Är det
nummer, som motsvarar namnet, redan upptaget för ett annat författarnamn,
skiljas de båda namnens nummer genom tillägg av en decimal till ettdera.
Runeberg skall enligt Cutters större tabell ha numret R 872 och Rydberg R
971. Äger biblioteket både Singoalla och Vapensmeden av Viktor Rydberg,
får den förra beteckningen R 971 s, den senare R 971 v. Förvärvar biblioteket
ett skönlitterärt arbete av en författare med namnet Åke Rydberg, kan man giva
den senare numret R 971.1.
Även om det visat sig, att man kan använda de cutterska ursprungligen för
amerikanska förhållanden utarbetade tabellerna i svenska bibliotek, är det tydligt,
att det skulle vara bättre, om man hade en svensk namntabell, men i brist på
sådan kan man med stor fördel använda sig av de i våra grannländer Danmark
och Norge utarbetade listorna, som vila på ett namnmaterial mera besläktat med
vårt än det amerikanskt-engelska och vilka dessutom äro mycket billigare och
lättare att anskaffa (jfr ang. dessa följande uppsats).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
