Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Göteborgs biblioteksförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GÖTEBORGS BIBLIOTEKSFÖRHÅLLANDEN.
Av Biblioteksamanuensen J. Viktor Johansson.
Göteborg kan anses vara särdeles lyckligt lottat i fråga om tillgång på
offentliga boksamlingar. De flesta biblioteksformer finnas där
representerade från det vetenskapliga forskarbiblioteket ned till läsrum för arbetare.
Den kortfattade redogörelse för stadens biblioteksförhållanden, som här följer,
avser blott att vara en flyktig orientering, särskilt för deltagare i Sveriges allmänna
biblioteksförenings möte i höst.[1]
Göteborgs stadsbibliotek firade i november i fjol sitt tjugufemårsjubileum.
Det grundades nämligen 1890 genom sammanslagning av Göteborgs musei och
den då under bildning varande Göteborgs högskolas bibliotek. I sina nuvarande
lokaler inflyttade biblioteket 1900 efter att förut ha varit inhyst dels i Museet,
dels, sedan utrymmet där blev för knappt, i en för ändamålet inredd
bostadsvåning. Den storartade utveckling, den jämförelsevis unga institutionen haft under
de senare åren, och som hädanefter bör komma att fortskrida i än raskare takt,
gör emellertid frågan om lokalutvidgning alltmera brännande.
En blick tillbaka på de gångna tjugofem åren måste i första hand framkalla
en känsla av beundran både för dem, som buro dagens tunga och hetta, då
medlen voro små och framtidsutsikterna ovissa, och för dem, som bidragit till
att institutionen nått sin nuvarande ståndpunkt. Den vackra kommunalanda och
insikt om rikedomens förpliktelser, som ligger bakom Göteborgs många
donationer, har nämligen i rikt mått kommit också biblioteket till godo. Bland de
många donatorsnamn, man läser på minnestavlorna i vestibulen, vill jag blott
nämna ett av de sista, Gabriel Heyman, som i sitt testamente gjorde biblioteket
till universalarvinge av en förmögenhet på omkring tre kvarts miljon kronor.
Man behöver ej orda mycket om de vidare utvecklingsmöjligheter, han därigenom
öppnat för institutionen, som förut mer än en gång av brist på medel hotat
stanna i växten.
Men biblioteket har även fått motta gåvor i annan form, främst då att
nämna de privatbibliotek, som skänkts till detsamma. De förnämsta av dessa
gåvor äro Lars Månssons i Tranemåla och Carl Snoilskys boksamlingar, den förra
skänkt av grosshandlanden August Röhss, den senare genom sammanskott av ett
antal personer. Tranemåla-samlingen var synnerligen välkommen för fyllande
av de luckor, som självklart måste vara förhanden inom ett ungt biblioteks
förråd av äldre litteratur. Snoilskys bibliotek åter tillförde institutionen en rad
bibliofila sällsyntheter, särskilt äldre svenska verk eller litteratur om Sverige i
utsökt vackra exemplar.
Göteborgs stadsbiblioteks uppgift är tvåfaldig, nämligen dels att förse forskare
med nödiga hjälpmedel, dels att vara ett medborgarbibliotek, där en var kan få
erforderliga upplysningar och öka sitt kunskapsförråd. Den förra uppgiften har
naturligt nog lösts med särskild hänsyn till högskolans behov, som ej alltid varit
[1] För mera ingående uppgifter hänvisas utom till Göteborgs offentliga boksamlingars
årsberättelser till följande verk. Stadsbiblioteket: Wåhlin, Göteborgs stadsbibliotek 1890—1915.
Minnesskrift. Gbg 1915. — Dicksonska folkbiblioteket: Bring, Om folkbibliotek. Anteckningar.
Gbg 1897. Artiklar i Folkbiblioteksbladet, 1905 h. 4 (av L. Wåhlin) och 1907 h. 3 (av
M. Larsen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1916/0130.html
