Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Charpentier, Jarl. De indoeuropeiska språken. Ask. 1915. 253 s.
(Ask. pop.-vetensk. bibl. 6, 7.) Litt. Inb. 3:60.
En översikt över de språk, som tillhöra den indoeuropeiska språkstammen, eller
huvudspråken i Indien, Persien och Europa. Efter en inledning om den indoeuropeiska
språkvetenskapens historia och om de indoeuropeiska folkens härstamning, beträffande vilken förf.
ansluter sig till åsikten om Nordeuropa som den ursprungliga hemtrakten, behandlas särskilt
ingående de indoiranska språken och deras litteratur, varefter förf. lämnar en mera knapphändig,
schematisk redogörelse för de indoeuropeiska språken i Europa. F. H.
Melin, Olof W[erling]. Specialförkortningar för handelskorrespondenter,
präster, läkare, militärer, jurister, riksdagsstenografer m. fl. samlade. (Tit.-rubr.:
Melins stenografi.) N. bokh. 1915. 86 s. 1:—.
Innehåller en samling av inemot 2,000 stenografiska förkortningar av oftare förekommande
ord, bland vilka varje »Melinare», som vill uppnå större hastighet, bör välja ut dem, som han
har bruk för. I motsats mot förhållandet i en tidigare upplaga är samlingen ordnad i en
enda alfabetisk serie. K. T.
F. Litteraturhistoria.
Jfr nedan arbetet om Strindberg på avd. J.
Vising, Johan. Den franska romantiken. A. B. 1915. 181 s. Litt. (Pop.
vetensk, föreläsn, vid Gbgs högsk. n. f. 13.) 3:75.
Första delen av det nittonde århundradet, det vill säga de decennier, som följde närmast
efter Napoleons fall, vilken period i politiskt hänseende utgör en av de mattaste i
Frankrikes historia, utmärker sig i gengäld för en utomordentlig livaktighet på det litterära
området. Den diktning, som uppstår och utvecklas under denna tid, är synnerligen rik
och mångskiftande. I Sverige har den emellertid varit relativt föga känd, i trots av att
den utövat ett ganska djupgående inflytande på den svenska litteraturen. Men den
förtjänar emellertid att grundligt studeras, ty knappast någonsin har den franska diktningen
frambringat så många och så betydelsefulla verk som under denna tid. En utmärkt ledning vid
studiet av dåtidens litteratur finner man i det verk, som här ovan blivit omnämnt. Professor
Vising, sedan länge känd som författare till ett flertal värdefulla arbeten på den romanska
språkvetenskapens och litteraturhistoriens område, har i föreliggande arbete klart och
överskådligt skildrat den franska romantikens litteratur. Boken indelas i fem kapitel, som resp.
behandla romantikens uppkomst, dess teoretiska grundval och dess utveckling, dess epik, dess
lyrik och dess dramatiska diktning. Som den romantiska rörelsens egentlige upphovsman och
anherre nämner Vising i anslutning till de senare årens litteraturhistoriska forskning Rousseau,
vars inflytande gjorde sig gällande hos de romantiska författarna särskilt genom förmedling av
Madame de Staël och Bernardin de Saint-Pierre. Av romantikens stora diktare behandlas
dess erkände ledare och centralfigur, Victor Hugo, som sig bör med den största utförligheten;
särskilt märkes den sid. 47—55 givna analysen av det berömda, i oktober månad år 1827
publicerade företalet till dramat Cromwell, den romantiska rörelsens teoretiska program. Även
Victor Hugos talrika skådespel, hans lyriska dikter och hans romaner, av vilka de förnämsta
(Notre Dame de Paris, Havets arbetare och Samhällets olycksbarn) äro översatta till svenskan,
analyseras ganska noggrant. Bland övriga författare, som i framställningen bliva föremål för
mer eller mindre utförlig behandlingarna nämnas Alfred de Musset, Lamartine, George Sand,
den kvinnliga emancipationens berömda och livligt omstridda förkämpe, Stendhal, vars
ypperliga roman La chartreuse de Parme finnes i en svensk översättning, till vilken Levertin skrivit
företalet, Mérimée, av vars alstring till svenska tolkats dels de bägge novellerna Carmen och
Colomba, dels även den mästerliga skildringen Chronique du règne de Charles IX (under titeln
Från Bartholomeinattens tid), Théophile Gautier, Alfred de Vigny m. fl. En mängd
bibliografiska upplysningar öka arbetets värde och göra det synnerligen lämpligt som inledning till
ett mera ingående studium i den franska romantiken. Särskilt böra uppmärksammas de av
företalet givna upplysningarna om tidigare på svenska publicerade uppsatser och arbeten,
berörande Frankrikes romantiska litteratur. O. W—n.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1916/0141.html
