Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelse över Sveriges allmänna biblioteksförenings andra årsmöte. Göteborg den 7 och 8 augusti 1916
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varje föreningsmedlem kostnadsfritt ett exemplar av tidskriften. Till redaktörer utsågos hrr
Hjelmqvist och Tynell.
Av de övriga kommittéerna har endast den, som skulle utreda frågan om lämplig
avlöningsnorm, hunnit bli färdig med sitt utlåtande, vilket finnes infört i bifogade protokollsutdrag.
Föreningen räknar för närvarande 419 medlemmar, därav 9 ständiga, och har sedan förra
årsmötet ökats med 248.
I och för anordnande av årsmötet tillsatte styrelsen en kommitté bestående av föreningens
ordförande och sekreterare, överbibliotekarien L. Wåhlin, biblioteksamanuensen V. Johansson,
andre bibliotekskonsulenten K. Tynell och föreståndarinnan för Dicksonska folkbiblioteket
fröken Maria Larsen.
Stockholm den 28 juli 1916.
J. M. Hulth.
Fredrik Hjelmqvist.
Utdrag ur protokoll vid styrelsens för Sveriges allmänna
biblioteksförening sammanträde den 28 juli 1916.
— — — — — — — — — — —
§ I. Till styrelsen hade den 17 juli inkommit följande skrivelse:
Till styrelsen för Sveriges allmänna biblioteks förening!
Undertecknade, som haft i uppdrag att till styrelsen inkomma med utredning och förslag
beträffande bibliotekariernas ställning och normen för bibliotekariearvodenas beräkning vid
flick- och folkskolor, få härmed till styrelsen göra följande framställning.
Kommittén har utgått ifrån, att vid de båda slag av skolor, som det här gäller, bör till
bibliotekarie förordnas någon vid resp. skola tjänstgörande lärare eller lärarinna. Skälen till
en sådan anordning synas ligga så nära, att de icke i detta sammanhang torde behöva
framhållas.
Vad vidkommer den vid det första biblioteksmötet framkastade tanken, att bibliotekariebefattningen
vid större skolor borde vara en särskild syssla, vars innehavare helt ägnade sig däråt, torde
densamma vid en eller annan skola möjligen förtjäna att tagas i övervägande, men kommittén
har stannat vid den uppfattningen, att i det allt övervägande antalet fall bibliotekets skötsel
vid skolor av nu ifrågavarande slag måste förenas som bitjänst med lärarebefattning.
Beträffande frågan om arvode har, vad angår flickskolorna, en lösning synts möjlig i den
riktningen, att arbetet för bibliotekets skötsel likställes med ett visst antal undervisningstimmar
och vid beräkning av s. k. full tjänstgöring betraktas lika med tjänstgöring i klasserna över
de förberedande.
En dylik allmän avlöningsnorm för folkskolornas bibliotekarier kan knappast ifrågasättas.
Folkskolans lärare ha med ett eller annat undantag klasstjänstgöring, icke ämnesläsning.
En tillämpning utan vidare av den löneprincip, som det första årsmötet uttalade sig för
beträffande folkbiblioteken, synes icke heller lämplig. I mindre skolor, t. ex. med en enda
klassavdelning, torde någon särskild utlåningstid icke förekomma, utan bibliotekets användning
ställes i rätt väsentlig grad i förbindelse med skolans undervisning. Å andra sidan bör
givetvis även i dylika fall ersättning beredas bibliotekarien.
Under sådana förhållanden synes det kommittén, som om den princip man tagit till grund
vid senaste arvodesregleringen i Stockholm skulle kunna få en allmännare tillämpning. I Stockholm
uppdelas bibliotekariens ersättning i allmänt arvode och timarvode. Det förra har avseende på
bibliotekets allmänna skötsel, bokinköp, katalogisering m. m., det senare utgår för själva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
