Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelse över Sveriges allmänna biblioteksförenings andra årsmöte. Göteborg den 7 och 8 augusti 1916
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nämnda år föreskrev kungl. bibliotekarien G. E. Klemming, att bibliotekets
nyförvärvade böcker, som voro tryckta 1860 eller senare, skulle katalogiseras på
lösa blad, s. k. »lappar». I fråga om den äldre litteraturen skulle man alltjämt
använda de gamla bandkatalogerna. Dessa voro emellertid icke endast obekväma
att handskas med, utan ej sällan missvisande. De äldsta skriftligt upptecknade
katalogiseringsreglerna äro från 1866. De omarbetades 1880, men en genomgående
brist i dessa äldre reglementen är, att de huvudsakligen voro utarbetade med tanke
på bibliotekets utländska litteratur. Klemming själv gick så långt, att han ansåg,
att då Kungl. biblioteket måste förutsättas erhålla allt svenskt tryck, man ej
behövde någon allmän katalog över den svenska avdelningen. Man borde i fråga
om den i stället lägga an på specialförteckningar i stil med hans egen
förteckning över Sveriges dramatiska litteratur. Emellertid kunde en dylik princip ej
upprätthållas, utan efter 1890 utsträcktes katalogiseringen till att omfatta allt
nytillkommet svenskt tryck, som överhuvudtaget ansågs värt att förteckna. Men
därmed blev behovet av mer detaljerade katalogregler, där man kunde finna
anvisningar för behandlingen av det mångskiftande svenska trycket, allt mera
kännbart. Även i övrigt behövdes en revidering av de gamla reglerna. Den
dåvarande chefen för Kungl. biblioteket, riksbibliotekarien E. W. Dahlgren,
uppgjorde 1910 ett förslag till nya katalogregler, som därefter tillämpades
försöksvis i 5 års tid. Med ledning av de sålunda vunna erfarenheterna företog
riksbibliotekarien Dahlgren en ytterligare omarbetning och komplettering, och innan
han den siste juni lämnade sin plats, kunde han bringa detta betydelsefulla
arbete till avslutning och stadfästa de nya katalogreglerna.
Efter en kortare paus övergick mötet under överbibliotekarie Wåhlins ordförandeskap
till att diskutera frågan om »Förhållandet mellan skolornas bibliotek
och de allmänna bibliotekens ungdomsavdelningars. Diskussionen inleddes av
fröknarna Alvida Sandberg och Helja Jacobson.
Efter mötesförhandlingarnas avbrytande besågs stadsbiblioteket under ledning
av överbibliotekarien Wåhlin och Dicksonska folkbiblioteket under ledning av
bibliotekets föreståndarinna fröken Maria Larsen.
Eftermiddagens förhandlingar, som leddes av bibliotekarien Hulth, upptogos
av två diskussioner, den ena angående »Seminariernas bibliotek och deras
uppgifts, inledd av seminarieadjunkten K. H. E. Ågren, den andra angående
»Åtgärder för spridande av dansk och norsk originallitteratur i Sverige och svensk
i Norge och Danmarks, inledd av biblioteksamanuensen Viktor Johansson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
