Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Chefsbytet vid Kungliga biblioteket. E. W. Dahlgren. — Isak Collijn
- Böckerna såsom kulturbärare. Föredrag vid S. A. B:s andra årsmöte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BÖCKERNA SÅSOM KULTURBÄRARE.
Föredrag vid S. A. B:s andra årsmöte
av Professor Knut Kjellberg.
Det andliga kulturarbetet, inom vilket det mänskliga själslivet själv är
föremålet för den mänskliga skapar- och omdaningsverksamheten, har haft
sina blomstringstider och sina tider av förfall. Långt fram i tiderna kom
skriftspråket till — först i bilder, sedan i bokstavstecken — såsom
förbindelsemedel mellan äldre och nyare tider, och dessa förbindelsemedel förbliva, sedan
stämmorna tystnat och traditionerna förbleknat. Och nu äga vi dem sedan länge:
böckerna, vilka från släkte till släkte i allt vidare kretsar breda ut resultaten av
tanke- och forskningsarbete samt diktarnas och drömmarnas skapelser; och från
långt tillbaka svunna tider nå genom böckerna framfarna tiders tänkare och
skalder fram till oss.
Liksom stenkolen i den moderna tekniken under de tusentals maskinerna i
fabriker och samfärdsel representera en drivkraft, sedan miljoner år magasinerad
av den i djupet sjunkna växtligheten, som i urtiden grönskade på jordytan och
då ur solstrålarna uppsög ljus och värme, så ha också under människosläktets
historiska tid blomstrande kulturer sjunkit djupt ned i glömskans natt, men åter
upphämtats för att sedan framträda i tusentals böcker och tjäna till andlig
drivkraft för sena tiders människobarn. Böckerna äro för oss det andliga stenkol,
som alstrar ljus till belysning av forntid och nutid och som skapar drivkraften
till fortsatt kulturarbete, allt under det vi värmas av samhörigheten med
mänskligheten, släktled efter släktled.
Om böckerna skrev Carl Snoilsky (i en hälsning till överbibliotekarien G. E.
Klemming) bl. a.
»Som det svarta stenkolslagret
från en urvärldsperiod
ännu gömmer ljus och värme,
släckta solars stråleflod,
så i mörknade volymer
slumrar sedan seklers natt
månget fruktbart frö till tanke,
mången lättsövd kunskaps-skatt.»
Väl funnos böcker eller därmed jämförliga bärare av skriftspråket (papyrusrullar)
långt tillbaka i tiden. Men varje sådan bok var skriven för hand, rad
efter rad, sida efter sida, och det dröjde århundraden innan boktryckarkonsten
gav oss möjligheten att enkelt och mekaniskt mångfaldiga en skrift i snart sagt
hur många exemplar som helst.
Stora, vittomfattande och dyrbara bibliotek funnos redan under antiken, och
sedan Grekland upphört att vara den andliga kulturens centrum, blev
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1916/0169.html
