Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
musikaliska konstord; 2. förklaring på de musikaliska kompositionsarterna och deras skilda former
inom såväl vokal- som instrumentalmusiken (polyfon och homofon sats, fuga, kanon, svit,
sonat, kantat, motett ete); 3. beskrivning av äldre och nyare musikinstrument (delvis med
illustrationer); 4. olika former av tonskrift (neumer, koralnoter, tabulatur ete); 5. förteckning
på ett flertal i Sverige uppförda mera kända operor och sångspel med en del data m. m.
Det musikhistoriska materialet är högst betydande. Över alla musikhistoriskt mera
bemärkta personligheter i utlandet finnas biografier, liksom också kortfattade musikhistoriska
översikter för skilda länder (Norge, Danmark, Finland m. fl.). Den svenska musikhistorien
påkallar ett alldeles särskilt intresse på grund av det utomordentligt rika material, som utgör
resultatet av författarens mångåriga forskningsarbete på området. Detta resultat finnes framlagt
dels i olika specialartiklar, dels i biografier över musikaliskt bemärkta svenskar ända till
nuvarande tid, dels slutligen i särskilda uppsatser för olika svenska landsortsstäder, där tonkonsten
nu eller fordom blivit i framstående grad utövad (Göteborg, Uppsala, Lund, Malmö,
Norrköping, Västerås, Örebro m. fl.).
Ett arbete av denna art torde ej gärna undgå åtskilliga fel samt större eller mindre ofullständighet
särskilt beträffande biografiska uppgifter. Om därför en del anmärkningar i dessa
avseenden kunna göras även mot föreliggande verk, så bör det ingalunda förringa arbetets värde.
Ett flertal rättelser och tillägg äro redan meddelade såsom fortsättning på den lexikaliska delen;
ytterligare sådana i form av ett särskilt tilläggsband utlovas av författaren om ett eller annat
år. C. F. Hbg.
I. Historia.
Jfr nedan arbetena om Key och Lloyd-George på J.
Kjellén, Rudolf. Rösträttsfrågan 1869—1909. Ett bidrag till den svenska
statsförfattningens historia. H. G. 1915. 213 s. (Politiska handböcker 2.) 3:—.
Efter en framställning av vårt representationsskicks utveckling fram till år 1809 och av
de liberala reformkraven under ståndstiden karakteriserar K. representationsreformen 1866 som
en rösträttsreform åt medelklassen, framför allt bondeståndet. I den därpå följande
framställningen av rösträttsfrågans historia efter 1866 lyckas han att ge en överskådlig överblick över
det kaos av skiftande yrkanden, som avlöste varandra under de 40-åriga rösträttsstriderna, där
»det Billingska skrivelseförslaget» 1902 betecknas som den avgörande vändpunkten. K. hör till
dem, som beklaga den slutliga lösningen, därför att den skedde i ledans tecken i stället för att
vid ett par tidigare tillfällen nationell enighet kunnat vinnas, senast på den av honom förordade
»Mossebolinjen». Han ser också i reformen blott ett förspel i utvecklingen hän mot »en
organisation på de naturliga samhällsgruppernas grund», ett betraktelsesätt, som sammanhänger
med hans med den Boströmska ståndpunkten besläktade uppfattning av representationen som
mindre ett statsorgan än ett organ för de kämpande intressena. K. T.
Aurelius, Bengt. Reflexer från världsbranden; erinringar och anteckningar.
Gle. 1916. 172 s. Ill., portr. 3:75.
Denna bok innehåller inga förstahandsiakttagelser från skyttegravar och slagfält. Det är
en fint kultiverad och på samma gång religiös personlighet, som meddelar djuptänkta och
värdefulla reflexioner över världskrisen, dess förlopp och innebörd. Från den utländska
krigslitteraturen lämnas belysande smådrag och episoder, och efter dagboksanteckningar få vi följa de
viktigaste krigshändelsernas förlopp månad efter månad. Särskilt dröjer förf. vid den religiösa
väckelse, som inom alla de krigförande länderna förekommit. Under rubriken »Världskrigets
omvärdering» anföras några uttalanden av framstående personligheter i Sverige och utlandet.
Det kan vara av värde att hava dem på detta sätt sammanförda och infogade i sitt rätta
tidssammanhang. E. G.
Marén, Nils G. Skuggor och dagrar från världskriget. Minnen och stämningar
från en studieresa mot ostfronten sept. 1915. Ask. 1916. 236 s. Ill. 3:50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1916/0190.html
