Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då E. själv såsom ledamot i lagberedningen tagit synnerligen verksam del i lagstiftningsarbetet,
är det givet, att hans kortfattade men utmärkt klara och fylliga framställning är ett
auktoritativt uttryck för lagstiftarens mening. Boken utkom, innan kyrkomötet slutligen antog lagen,
men då detta skedde i oförändrad form, kan boken varmt rekommenderas som en förträfflig
handbok i gällande rätt. Jfr ovan och nedan Aldén, Flensburg o. Stjernstedt. C. K—a.
Flensburg, Ebbe Gustaf. Lag om äktenskaps ingående och upplösning.
Med förklarande anmärkningar, prejudikat och alfabetiskt sakregister. Fri. 1916.
164 s. 1:75.
Innehåller först en kortfattad översikt av lagens innehåll och därefter lagtext med
utläggningar och förklaringar under varje lagrum samt slutligen ett bihang med vissa i andra
författningar vidtagna ändringar jämte formulär. Avser endast nu gällande rätt i de stycken, 1915
års lag berör. Blott i de ganska vidlyftiga historiska redogörelser, som återfinnas i början av
de flesta kapitel, beröres den gamla lagen. Anmärkningarna äro huvudsakligen hämtade från
lagberedningens motiv till lagförslag. — Kommentaren är användbar såväl för den praktiske
juristen som för lekmannen. De historiska utredningarna böra kunna intressera även som
»sträckläsning». Jfr ovan Ekeberg. C. K—a.
Forsberg, Erik Aug[ust]. Industriell ekonomi. Allmänna grunder och
principer jämte tillämpningar på praktiskt viktiga fall. H. G. 1916. 234 s.
Litt. 3:75.
Riktar sig i första hand till tekniska och kommersiella ledare av storindustriella företag
och torde delvis icke kunna tillgodogöras av andra. Vissa partier av arbetet torde emellertid
förtjäna att beaktas i vidare kretsar. Detta gäller framför allt det utförliga kapitlet om
självkostnadsberäkningar, i fråga om vilka den svenska industrin av alla branscher torde tillämpa
mycket primitiva och vilseledande metoder. Den erfarne praktikerns redogörelser för modern
verkstadsorganisatiön, avlöningssystem och rationell arbetsledning komplettera den torftiga
svenska litteraturen i dessa ämnen. De viktigaste bidragen till denna förtecknas i slutet av
skriften, med undantag likvisst för de bekanta skrifterna om arbetsintensiteten i Sverige. E. S—n.
Stjernstedt, Georg. Den nya äktenskapslagen. Lag den 12 nov. 1915
om äktenskaps ingående och upplösning med tillhörande promulgationslag.
Översikt och handbok jämte lagtexter. Tiden 1916. 200 s. 1:25.
Ett i första hand till allmänheten riktat arbete, som avser att giva en populär översikt av
den nya äktenskapslagstiftningen mot bakgrunden av den förut gällande och samtidigt utgöra
en användbar handbok. Förf. har på ett lyckligt sätt löst sin föresatta vanskliga uppgift och
i en lättläst, som det synes, även för lekmannen fullt njutbar form åstadkommit en saklig och
korrekt framställning av sitt ämne. På vissa punkter uppenbarar S. en från lagstiftarens
skiljaktig ståndpunkt ifråga om en del bestämmelsers lämplighet, beroende, som S. själv i förordet
antyder, på hans allmänna livsåskådning och uppfattning. Han är bl. a. anhängare av
principen om fri skilsmässa. Bokens värde ökas genom det vidlyftiga registret. Jfr ovan
Ekeberg. C. K—a.
Wallengren, Sigfrid. Tvåkammarsystemet i belysning av den danska
författningsrevisionen 1912—15. Gle. 1915. 155 s. 3:75.
W. för här fram till principiell belysning en hel rad av problem sammanhängande med
det moderna tvåkammarsystemet och dess utformning i olika länder, varvid den senaste radikala
danska författningsrevisionen fått tjäna som utgångspunkt. Jämte frågan om övre kammarens
sammansättning och dess allmänna uppgift är det framför allt 4 spörsmål, som diskuteras:
förstakammarupplösningen, den »gemensamma behandlingen» (varvid W. kommer i tillfälle att
sätta in vår gemensamma votering i dess allmänt statsrättsliga miljö), referendum och kvalificerad
majoritet. Förf. inskränker sig ej till att typologiskt behandla dessa institut utan uppvisar de
olika framförda ståndpunkternas sammanhang med de särskilda politiska partiernas
grundåskådningar, varvid det ej minst intressanta är att lägga märke till hur å ena sidan principiella och
å andra sidan dagspolitiska och partitaktiska synpunkter sammanvävas med varandra (t. ex. i
partiernas ståndpunkt till folkomröstningsinstitutet). K. T.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
