- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Första årgången. 1916 /
199

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Öppna hyllor.» (Diskussion vid S. A. B:s andra årsmöte.)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

livstid förkortades därigenom, att de stodo på för allmänheten tillgängliga hyllor,
så inte vore det med mer än högst en à två veckor.

Vidare anmärkes, att böckerna ställas i oordning och att det därför
synnerligen lätt kan hända, att en person som önskar en viss bok måste gå med
oförrättat ärende, därför att boken blivit felaktigt uppställd och ej kan genast
hittas. Detta är en otvivelaktig olägenhet och om den också inte är alldeles
obekant i bibliotek med »slutna hyllor», så gör den sig naturligtvis oftare känd
i sammanhang med de öppna. Det finns dock utvägar att i någon mån
förminska den. I engelska bibliotek brukar man, för att göra det lättare att
observera, om böckerna kommit på orätt hylla, förse bokryggarna med små
målade märken av olika färg och placering allt efter fack och hyllbräda. I
Hamburg är det föreskrivet, att varje besökande, som tar ut en bok skall sticka in
en träkloss på platsen, där den stod. I Kristianstad få de besökande väl taga
fram men ej själva sätta upp böckerna igen, utan dessa skola läggas på den
nedersta hyllan, en metod, som naturligtvis förutsätter att ej de från hyllorna
uttagna böckerna få hopa sig allt för mycket. I vilket fall som helst böra
givetvis avdelning och nummer (om sådant användes) tydligt utmärkas på bokens
rygg jämte titeln. Det brukar också i detta sammanhang framhållas av
motståndarna till de öppna hyllorna, att dessa betydligt öka bibliotekspersonalens
besvär, då man blir tvungen att så ofta ställa böckerna i ordning. Man måste dock
därvid komma i håg, att samma system, såsom redan nämnts, i ett annat
hänseende betecknar en lättnad för de i biblioteket tjänstgörande, då de
lånesökande i regel själva taga fram böckerna.

Huvudanmärkningen mot de öppna hyllorna kommer dock alltid att bli, att de
i hög grad underlätta och därför kanske rent av locka till bokstölder. För
några år sedan gjorde Miss Lord vid Pratt Institute’s bibliotek i Brooklyn en
undersökning över bokförlusterna såväl i bibliotek med öppna hyllor som i
sådana med slutna. Hon kom till det i sig själv helt naturliga resultatet, att om
nian också kan konstatera förluster genom stöld även i bibliotek med huvudsakligen
slutna hyllor, dylika förluster dock äro avgjort större, där man infört
öppna hyllor. Det minsta antalet förlorade band hade inrapporterats från
kommuner med mindre än 25,000 invånare. Här växlade de mellan praktiskt taget
inga och 9 band på 10,000 utlånade band. I städer med mellan 25,000 och
100,000 invånare voro gränssiffrorna 6 och 48, i gruppen med mellan 100,000
och 300,000 8 och 134 och i den högsta gruppen 7 och 39, allt på en
utlåning av 10,000 band.

Vad Sverige angår, har jag skaffat mig en liknande statistik från Stockholms
barn- och ungdomsbibliotek och Gustav Vasa församlingsbibliotek. I det förra
utgjorde »stöldtalet», om jag så får uttrycka mig, år 1912 2, 1913 30, 1914 9
och 1915 13 band pr 10,000 utlånade band. I det senare ha, sedan biblioteket
började (i slutet av år 1909), förlorats från de öppna utlåningshyllorna 63 och
från läsrummet 37 band. Av dessa förluster höra till år 1915 40 band, därav
2 från det större läsrummet och 9 från barnens läsrum. Då utlåningen sista
året utgjorde 32,829 band, utgör förlusten alltså 13 band pr 10,000 utlånade
band. Om man undantager siffran från 1913 för Stockholms barn- och
ungdomsbibliotek, förete de svenska biblioteken ingalunda några höga siffror i
jämförelse med de amerikanska. Det är dessutom att märka, att 1915 års siffror
möjligen kunna komma att sjunka något, då det ju ej är alldeles uteslutet, att
några av de bortkomna böckerna kunna komma till rätta.

Om ett bibliotek övergår till tillämpning av öppna hyllor, så ökas givetvis

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1916/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free