Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkbiblioteksväsendets utveckling i Sverige åren 1913—16 - Regementsbibliotek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bibliotek ha de mellersta Svealandslänen (Örebro med 62,7 %, Västmanlands
med 62,3 % och Kopparbergs, högst av alla, med 76,5 %), de båda Skånelänen
(Kristianstads med 58,3 % och Malmöhus med 52,7 %) samt i Norrland
Gävleborgs (55,1 %) och Västerbottens län (46,2 %). Lägst stå västkustlänen
(Göteborgs och Bohus län med 13,8 % och Hallands med 16,3 %), och de därtill
gränsande (Skaraborgs med 21,4 %, Älvsborgs med 22,3 %, Jönköpings med 24,8 %
och Kronobergs med 25,3 %) samt i norr Jämtlands (med 20,6 %) och Norrbottens
län (med 20,8 %).
Vid en återblick på de gångna årens procentsiffror visar det sig, att i
flera län det första krigsårets tillbakagång ej ännu hunnit repareras. 1914
års siffra hade i jämförelse med föregående års inneburit en ökning i alla län
utom ett enda, där siffran förblev oförändrad. 1915 föll däremot siffran i 10
län, i 3 var den lika med förra årets och endast i 11 steg den. 1916 är bilden
helt omkastad. I 16 län finner man en större eller mindre ökning, i 4 fall är
siffran oförändrad och i blott 4 län kan man konstatera en ytterst obetydlig
minskning. Vid en jämförelse med 1914 års siffror visar det sig dock, att
alltjämt bortåt 1/3 av hela antalet län eller 7 stå på lägre siffra än detta år,
under det att något över 2/3 eller 17 ha att uppvisa en större eller mindre
ökning.
Även för städernas vidkommande iakttager man en tydlig ökning av bibliotekens
antal, utom beträffande de allra minsta städerna. Särskilt påfallande är
ökningen av antalet städer med både folk- och skolbibliotek (från 14 första året
till 35 det sista). Vid bedömandet av dessa siffror måste man emellertid komma
ihåg, att åtskilliga av framför allt våra större städer äga bibliotek utan att dessa
söka statsanslag, synbarligen därför att de anse det anslag, som kan erhållas av
staten, allt för litet för att spela någon roll i bibliotekets budget. På senare år
ha emellertid även de större biblioteken börjat att i allt större utsträckning
använda sig av anslagsmöjligheterna.
Att folk- och skolbiblioteksverksamheten i vårt land går framåt, är uppenbart.
Statistiken lämnar oförtydbara vittnesbörd därom. Och en rad av siffror sådana
som t. ex. Västmanlands läns visa, att blott ett par års målmedvetet arbete kan
uträtta mycket (se ang. ökningen där föreg. häfte s. 127). Men ännu återstår
mycket att göra, innan Sveriges samtliga kommuner fått för allmänheten fritt
tillgängliga bibliotek. Det är ännu åtskilligt över hälften av vårt lands kommuner,
som ej äga statsunderstött bibliotek av något slag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
