- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Första årgången. 1916 /
210

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Regementsbibliotek - »Jämtlands bibliotek»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vad bibliotekets skötsel beträffar, så erbjuder det ju inga väsentliga olikheter
mot skötseln av ett vanligt bibliotek. Den tryckta katalogen bör vara
systematiskt uppställd, alla böcker numrerade och bokbanden med numren tydligt
tryckta längst ned på ryggen, och uppställda i nummerordning, så att de olika
böckerna äro lätta att finna. Särskild katalog bör föras med alla böcker införda
i nummerordning, då det ofta är av vikt att veta vad ett utevarande nummer är
för en bok. Om boksamlingen är någorlunda stor, bör dessutom finnas en
alfabetisk katalog. Begränsad tid måste fastställas för boklån. Erforderliga
uppslagsböcker måste finnas i biblioteket, såsom svenska bokhandelns
årskataloger m. fl.

Högst önskligt vore, om vi hade att tillgå en verkligt praktisk bibliotekshandbok
för katalogisering och skötsel av bibliotek m. m. En sådan behövs
mer än väl för alla smärre bibliotek, både militära och andra. Tyvärr fattas
den ännu. Men det måste den blivande författaren av en dylik komma ihåg,
att allt måste göras så enkelt som möjligt, lättfattligt, men också effektivt
kontrollerande. En sådan handbok borde också innehålla en förteckning över
befintliga bokkataloger, som lämpligen böra såsom uppslagsböcker tillhöra
bibliotekets expedition.

Är det roligt att ha hand om ett regementsbibliotek? Ja visst är det det.
Fast där nog får höras anmärkningar, ibland gående ut på tvivel om hela
institutionens lämplighet. Men det är roligt, när där står en lång kö av kanske
60 till 70 och flera lånesökande, många med lästa böcker, som skola lämnas
igen, alla med avsikt att i biblioteket finna en ny källa till nytta och nöje för
några annars kanske rätt ensamma fristunder.

Säkert hava också regementsbiblioteken sin icke så oansenliga uppgift i den
allmänna folkbildningens tjänst.

»JÄMTLANDS BIBLIOTEK.»


Av Lektor S. J. Kardell.

Ett hundra år hava förflutit, sedan grunden lades till Jämtlands bibliotek.
Den 31 maj 1816 bestämde nämligen medicine professorn Carl Zetterström i
Uppsala i då upprättat testamente, att hans boksamling skulle efter hans död
tillfalla, såsom orden lydde, Frösö skola till ett bibliotek för Jämtland. Han
testamenterade även ett kapital, vars avkastning skulle användas dels till bokinköp,
dels till bibliotekariearvode, och ställde detta kapital under förvaltning av
domkapitlet i Härnösand. Han framställde tillika en önskan, att detta senare måtte
utarbeta ett reglemente för Jämtlands bibliotek, såsom han själv kallade sin
donation, och föreslog grunderna för ett sådant genom sitt uttalande, att lånerätt
borde stå öppen icke blott för skolans lärare och lärjungar utan även för
provinsens innevånare i allmänhet, ävensom att man vid bokinköp borde i främsta
rummet söka förvärva sådana arbeten, som utkommit av trycket i Sverige.

Vad beträffade lokal för bibliotek, föreskrev donator, att boksamlingen
skulle förvaras i ett särskilt hus av sten, vilket skulle uppföras på trivialskolans
tomt högst upp på Stockehöjden på Frösön. Nådigt tillstånd att få göra detta
erhöll Z. genom en kunglig resolution av d. 18 dec. 1816, genom vilken hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:20 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1916/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free