Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Jämtlands bibliotek»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
biblioteksinrättning även erhöll kunglig stadfästelse och blev bunden vid nämnda
plats. Tack vare regeringens välvilliga tillmötesgående lyckades Z. samla en
byggnadsfond. Bibliotekshusets uppförande tog sin början år 1826, avbröts ett
par gånger till följd av brist på medel och fullbordades först år 1833, fyra år
efter Z:s död. Byggnaden, som ännu finnes kvar, är uppförd i enkel dorisk stil
med ingång från gaveln. Den är byggd av kalksten med en meter tjocka
murar, vitrappad och stor som en mindre landskyrka. Den innehåller en enda stor
rektangelformig sal. I den voro uppställda åtta väldiga från golv till tak nående
bokpelare, fyra på vardera sidan.
Samma år, 1833, ditfördes böckerna från Uppsala. Enligt traditionen
utgjorde antalet band och häften omkring 12,000. De särskilda arbetenas antal
var långt större, då där funnos långa serier av samlingsband med etiketter
sådana som Strödda skrifter, Miscellanea, Varia historica, Likpredikningar,
Dissertationer etc. De värdefullaste avdelningarna voro de historiska och de
naturhistoriska. De medicinska verkens antal var naturligtvis stort; de äro dock
föga anlitade i våra dagar, ehuru visserligen bibliografiska rariteter
finnas bland dem. — Visingsborgstrycken voro väl representerade.[1]
Prof. Z., vilkens ordningsinne var stort, hade upprättat flera kataloger
över böckerna, försett dem med nummer och med märket »Jämtlands
bibliotek». På vad sätt de ordnades i sin nya lokal känner jag icke.
Något reglemente för biblioteket blev aldrig av domkapitlet utarbetat
och stadfäst.
Det var ett missgrepp av Z., då han, driven av sin förkärlek för den vackra Stockehöjden på
Frösön, band biblioteket vid denna plats. Ty starka krafter voro redan då i
rörelse för att få trivialskolan inflyttad till Östersund, och det var uppenbarligen
blott en tidsfråga, när dessa bemödanden skulle krönas med framgång. Skolans
inflyttning till nämnda stad ägde rum år 1847. Det gamla skolhuset och de
gamla kontuberniebyggnaderna eller skolbarackerna såldes samt bortflyttades.
Nu stod bibliotekshuset ensamt kvar på skolbacken därute. En ansökan om
tillstånd att föra boksamlingen in till staden inlämnades visserligen till regeringen
men blev avslagen, då man icke kunde skaffa lämplig lokal i Östersund.
Nu följde en tid, under vilken tillsynen om biblioteket lämnade mycket
övrigt att önska. Vintertiden var visserligen intet att göra, då hopade snömassor
gjorde den långt ifrån landsvägen liggande byggnaden så gott som otillgänglig.
Men bibliotekarien, som bodde i det 8 kilometer avlägsna Östersund, var icke
Jämtlands bibliotek i Östersund. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>