- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Andra årgången. 1917 /
1

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur - Några ord om bibliotekarien och hans arbete. Föredrag vid S. A. B:s andra årsmöte

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

NÅGRA ORD OM BIBLIOTEKARIEN OCH HANS ARBETE.


Föredrag vid S. A. B:s andra årsmöte

av bibliotekarien vid Gustav Vasa församlingsbibliotek fröken
Hildur Lundberg.

Först måste jag framhålla, att vad jag här kommer att säga rör bibliotekarien
för de populära biblioteken. Om den vid de vetenskapliga biblioteken
anställde tjänstemannens speciella utbildning och arbete är jag ej kompetent
att yttra mig. Det är alltså om den s. k. »folkbibliotekarien» jag ville säga
några ord.

En amerikansk biblioteksman har i en uppsats om biblioteksstyrelsers arbete
framhållit, att den viktigaste och i många fall svåraste uppgift, som åligger en
sådan institution, är att utvälja en kompetent och passande bibliotekarie. På
dennes lämplighet för sitt arbete beror mera av bibliotekets framgång än
någonting annat av det, som styrelsen har makt att kontrollera. Det är, menar han,
omöjligt att överskatta vikten för ett bibliotek av en god bibliotekarie. I samma
anda finnas många uttalanden av fackmän från olika länder. Och, mena de,
bibliotekarien bör — om biblioteket är under bildande — anställas så tidigt, att
han får inflytande över dess ordnande från början. Helt säkert hade många
bibliotek haft nytta av en sådan anordning icke minst rent ekonomiskt.

Men vad skall man då ställa för anspråk på en kompetent bibliotekarie?

Den första fordran är väl en god allmänbildning, bokkännedom samt kärlek
till böcker och studier. Men därjämte tyckes det mig, att man måste fordra,
att han skall ha någon utbildning för sitt kall, att den som skall sköta ett
bibliotek också vet hur det skall skötas. Detta är väl erkänt, när det gäller de
större biblioteken, men då det blir fråga om de små, så tyckes det mig, som
om detta krav ej trängt vidare djupt i medvetandet här i landet. Man resonerar
som så: »Det måtte väl vara en enkel sak, som vem som helst kan åtaga sig,
att köpa in litet böcker och låna ut dem.» Men även i små förhållanden är
det nog av vikt hur böckerna köpas in och hur de lånas ut, och göres det av
någon, som förstår sin sak, så kan den lilla boksamlingen göras fruktbringande
på ett sätt, som den oinvigde ej drömmer om.

Alltså en utbildad bibliotekarie. Nu kan man väl säga, att möjligheterna
till utbildning här i landet ej äro så stora, men det finnes dock sådana.

I sammanhang med sommarkurserna hålla bibliotekskonsulenterna varje år
en liten teoretisk kurs i biblioteksteknik, visserligen ytterst kort, men som likväl
meddelar kännedom om de modernaste och ändamålsenligaste metoderna för det
mindre bibliotekets skötsel. Det synes mig som skulle denna lilla kurs böra
anses som en obligatorisk kompetensfordran för de små bibliotekens vårdare.
Ja, jag tycker, att denna fordran är så viktig, att därest ingen utbildad person

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 18:56:07 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1917/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free