- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
11

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några funderingar om barn- och ungdomsläsning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nöjesläsning, med vilket hon redan å. 1902 gjorde sig till tolk för de nya åsikter
angående barnens läsning, vilka framlades av rektor H. Wolgast i Hamburg i hans
bok »Das Elend unserer Jugendlitteratur».

Liksom Wolgast gick fru Linder skarpt tillrätta med de schablonmässiga,
utpräglat tendentiösa och dåliga barnböcker, vilka bjödos ungdomen, krävde en
större konstnärlighet av ifrågavarande litteratur, samt visade, att ungdomen kunde
hava glädje av åtskilligt ur de vuxnas bokvärld. Dessa åsikter hava nog så
småningom trängt igenom och omfattas väl nu i stort sett av dem, som i större grad
intressera sig för ungdomens läsning. Den storm och den kritik, som den första
upplagan väckte, särskilt i pedagogiska kretsar, skall därför helt säkert icke
komma den nya till del.

Vi, som syssla med saken och som i fru Linder se en god vägledare, när
det gäller att bedöma den nyutkommande barnlitteraturen — helt säkert den
mest pålitliga av alla barnboksrecensenter — vi äro glada, att hon åter tagit
till orda i frågan och hoppas, att hennes bok i allt vidare kretsar skall sprida
intresse och förståelse för ungdomens behov av nöjesläsning och för vikten av
vad slags böcker, vad för slags andlig näring vi giva dem.

»Våra barns fria läsning» är en synnerligen innehållsrik bok, behandlande
ämnet alltifrån småttingarnas bilderböcker till frågan om den mognare
ungdomens insläppande bland de modernaste romanförfattarnas nyaste alster, och där
finns mycket att taga vara på såväl för ungdomens målsmän och lärare, som för
dem, vilka i biblioteken ha att stå barnen bi med råd och dåd.

Många föräldrar skola säkert hava stort utbyte av de i mitt tycke utmärkta
kapitlen om bilderböcker och sagoböcker med alla de goda anvisningar där
finnas, vittnande om en skarp psykologisk blick för småherrskapets krav. Med
avseende på bilderböckerna är jag särskilt glad för att fru Linder påpekar, att
vilken konstnär som helst ej bör tro sig i stånd att göra en bilderbok för barn
och att de gamla rimmen och bamkammarramsorna äro den bästa texten för dem.

Vad sagorna beträffar, så är det då visst och sant, att en alldeles för stor
mängd moderna sådana se dagen och att de gamla äro de bästa. Och så om
sagoberättandet. Nog syndas det bra mycket mot de gamla sagorna, när de
berättas av personer, som för att fängsla barnen anse sig behöva taga utklädnad
och mimik och »uttryck» till hjälp. Berätta en saga för barn, så att barnen
skratta åt sagan, ej åt den som berättar.

Mitt bibliotekshjärta glädes också över att fru Linder påpekar önskvärdheten
av att barnen tidigt vänjas vid att hålla ordning på sina böcker och ha en
särskild plats för dem.

Det är synnerligen lyckligt, om föräldrarna även efter den speciella bilder-
och sagoboksperioden kunna och vilja övervaka och leda barnens läsning och
icke helt överlåta denna sak till skolan och nu på sistone även biblioteken.
Fru Linder ägnar också ett kapitel åt hemmets förhållande till barnens läsning
särskilt framhållande, vilken stor betydelse hemmets boksamling, liksom den i
vår rastlösa tid alltmer bortdöende högläsningen i familjekretsen, har för barnets
utveckling.

Kunde vi väcka föräldrarnas förståelse för den viktiga roll de kunna spela
vid den uppväxande ungdomens fostran till kärlek och förståelse för goda
böcker, så vore mycket vunnet. Men föräldrarna ha ej så lätt att följa med och
taga reda på lämpliga böcker, varför det säkert vore lyckligt, om de, då de
t. ex. vid jularna köpa böcker åt barnen, hade något annat att gå efter än
bokförläggarens reklamhäften och tidningsrecensioner. Om dessa senare talar fru


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:10:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/biblblad/1918/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free