- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
18

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några funderingar om barn- och ungdomsläsning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

barnen först i och med att reflexionsförmågan blivit mera utvecklad och
erfarenheten större få ögonen öppna för skönheterna i livet och kunna tillägna sig
»konstverket» på ett mera personligt sätt. Då, menar jag, är tiden inne att som
fru Linder säger: »utan att göra våld på barnens handlingsintresse småningom
öppna deras sinne för det estetiska intresset, för uppskattning av formen». Då
skola vi också föra dem över till den stora litteraturen. I de åren skola de,
det håller jag med fru Linder om, läsa »böcker». Den ene utvecklas tidigare,
den andre senare.

Det är intressant att föija vederbörande övergång från barnens till de vuxnas
avdelning. Det sker först med några trevande rekognosceringar, ofta för att finna
en bok, vilken som en obeaktad duplett även stått på deras egen hylla. »Så
nu har den blivit så stor» (icke fyllt så eller så många år), tänker man och
önskar, att man hade större förmåga och tid att övervaka och följa vederbörandes
utveckling, så att den komme i den riktning man helst skulle vilja.

»Men fordringarna på den skönlitterära fria läsningens intellektuella och
moraliska inverkan: Skola vi uppge den? Ja så till vida, att läsningens mål måste
vara den konstnärliga uppfostran», säger fru Linder samt framhåller, att
diktverket just genom sin egenskap av att vara ett äkta sådant, som uppstått blott
efter sina egna lagar, har en stark etisk inverkan, »verkar förädlande i högsta
mening». Nu är ju detta icke alltid fallet, vilket fru Linder i sammanhang med
smutslitteraturen erkänner och starkt framhåller. Och är det icke i alla fall
från bokens etiska verkan vi utgå, då vi, tillämpande den av fru Linder
rekommenderade individualitetsprincipen, mena, att vi kunna sätta samma litterära
konstverk i händerna på Per, men ej på hans jämnårige Pål? Jag skulle vilja
säga, att först skola vi undersöka bokens etiska verkan på vederbörande, sedan
böra vi se efter, om den även konstnärligt uppfyller de fordringar vi måste ställa
på den.

Med avseende på barnens läsning är det emellertid, som fru Linder säger:
»fullt ut lika viktigt, att denna omfattar även tyngre gods, böcker, som bibringa
faktiska kunskaper och som i annan form än den skönlitterära nära fantasien
och stärka viljelivet». Detta, att boken meddelar faktiska kunskaper, särskilt i
historia och geografi, är, efter den Wolgastska riktningen, en väsentlig faktor
för bedömandet även av den skönlitterära boken, som tydligt framgår av t. ex.
Naumanns ovan omtalade bokförteckningar.

Detta är nog mycket bra, jag förstår bära icke, varför vi då icke få medvetet
lära dem en och annan liten moral — naturligtvis med förstånd. — Låta
vi emellertid denna kunskapsmeddelande synpunkt bli för mycket framträdande
kunna vi lätt komma fel. Den av alla så varmt rekommenderade »Silverskridskorna»
av Dodge »som lär dem så mycket om Holland», är en av barn mycket
obetydligt uppskattad bok, åtminstone som »rolig bok».[1]

Vad barnens facklitteratur beträffar, så hava vi ju på senare år fått en hel
del lämpliga praktiska böcker för barn, en »Ungdomens skogsbok», en
»Jordbrukslära för pojkar», en »Trädgårdsbok för barn» o. s. v. Vid valet av fackböcker
spela naturligtvis skolans kurser stor roll, men en och annan kan nog driva ett
ämne, som intresserar honom, långt utöver dessa. Särskilt gäller detta tekniska
böcker, där pojkar kunna intressera sig för otroliga saker. Höjers digra
Lokomotivlära är ju t. ex. en omtyckt läsning även av ganska små pysar.


[1] Det är möjligt, att den nya av fröken Gagner redigerade upplagan kan åstadkomma
någon ändring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free