- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
19

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några funderingar om barn- och ungdomsläsning - Det tionde norska biblioteksmötet i Bergen den 1 och 2 okt. 1917

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

För att giva en föreställning om vad ungdomen läser, har fru Linder skaffat
en del uppgifter i form av boklistor från elever i 5 läroverk, sam- och
flickskolor i Stockholm. Vad dessa uppgifter beträffar, så hade det för att bedöma
dem varit av stor betydelse, om vi fått veta litet närmare om deras tillkomst,
huruvida de skrivits på lärorummet eller hemma, om någon tid varit fastställd
o. s. v. Nu ser det ut som om somliga talat om en längre, andra om en
kortare period o. s. v. Tar man därtill hänsyn till hur litet barn komma ihåg
författare och titlar, så får man ej dra för stora slutsatser av dessa uppgifter.
Som exempel vill jag nämna, att »Apan som ingen kunde döda», vilken ej
förekommit på någon lista, är en bland de mest efterfrågade böckerna i biblioteket.
Vad angår Cooper, Walter Scott, Topelius, Ingemann och Starbäck, vilka fru
Linder menar ej läsas i samma utsträckning som förr, så är detta nog på sätt
och vis sant, om man undantager Topelius Fältskärns berättelser, som är
oerhört efterfrågad, ja på de sista åren varit mera eftersökt än någonsin.

För barnens läsning, även »den fria», har skolan den största betydelse, och
fru Linder ägnar denna sak ett mycket beaktansvärt kapitel. Att trots det
faktum att den kompletterande läsningen nu tillmätes väsentligt större betydelse än
förr och lösen »direkt till böckerna» står på varje modernt skolprogram det
visst icke är så väl beställt med saken, tror jag fru Linder har rätt i. I alla
fall hälsa vi en begynnande bättring med glädje. Ingen instämmer också
villigare än jag i fru Linders önskan om ett samarbete mellan skolbiblioteken och
den bibliotekstyp, som jag representerar, ja, ett samarbete mellan alla
ungdomens målsmän.

DET TIONDE NORSKA BIBLIOTEKSMÖTET I BERGEN
DEN 1 OCH 2 OKT. 1917.


I Bergens vackra nya biblioteksbyggnad samlades den i okt. förra året ett
sextiotal representanter för skandinaviskt biblioteksarbete. Det icke-norska
inslaget i samlingen utgjordes av bibliotekarien Døssing, prof. Steenbergs
medhjälpare i Statens Bogsamlingskomité, från Danmark samt professor Knut
Kjellberg och undertecknad från Sverige. Bland de norska mötesdeltagarna märktes
statens boksamlingskonsulent bibliotekarien Fischer, cheferna för det
Deichmanske bibliotek och för Bergens offentliga bibliotek, samt föreståndarinnorna
för Trondhjems och Drammens folkbibliotek. Däremot fanns ingen representant
för Norges förnämsta vetenskapliga bibliotek, universitetsbiblioteket i Kristiania.
Inredningsarbetena i biblioteksbyggnaden pågingo alltjämt. Först ett par
månader efter mötet voro de så pass avslutade, att biblioteket kunde högtidligen
öppnas. Men även i sitt ännu ofärdiga skick gåvo de olika bibliotekslokalerna
intryck av att på ett förträffligt sätt tillgodose både praktiska och estetiska
hänsyn.[1]


[1] I nästa häfte av Bibl.-bl. skola återgivas några bilder från denna och andra norska
biblioteksbyggnader.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free