- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
20

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det tionde norska biblioteksmötet i Bergen den 1 och 2 okt. 1917

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Det för biblioteksmötet uppgjorda programmet bar vittne om, hur planmässigt
och målmedvetet det för närvarande arbetas inom norska bibliotekskretsar. En
mera ingående biblioteksundervisning, en effektiv och sakkunnig biblioteksinspektion,
ett mera fruktbärande samarbete mellan biblioteken och kommunstyrelserna,
det är några av de frågor, som för närvarande stå på dagordningen i Norge
och vilka hade tagits upp till diskussion på detta möte. Och då man kan vänta,
att samma frågor måste snart tvinga sig fram även i Sverige, skall jag uppehålla
mig något utförligare vid deras behandling på Bergensmötet.

»Biblioteksutbildningen», — sådan den hittills varit i Norden och önskemålen
för framtiden — skildrades i ett innehållsrikt och klart inledningsföredrag av
Bergensbibliotekets chef och mötets ordförande bibliotekarien Arne Kildal. Han
visade på det glädjande uppsving, som bibliotekssaken på senare åren tagit i Norge,
särskilt i de norska städerna. Moderna folkbibliotek, delvis i nya byggnader,
funnes i Kristiania, Bergen, Trondhjem, Kristiansand, Drammen, Hamar m. fl., och
i Fredrikstad, Haugesund, Skien och andra städer stode man inför uppförandet
av nya biblioteksbyggnader eller införandet av moderna metoder i arbetet. Med
den hastiga utvecklingen av stadsbiblioteken växte emellertid med nödvändighet
också kravet på fackutbildad arbetskraft till alla dessa institutioner.

De korta bibliotekskurser, som 1912 och följande år hållits i Norge antingen
på statens föranstaltande eller — någon gång — anordnade av ett särskilt
bibliotek för instruerande av dess egna assistenter, kunde ej giva den mångsidiga
utbildning, som behövdes för att tillfredsställande fylla kraven på en bibliotekarie
vid ett större stadsbibliotek. I brist på möjligheter till fullständig utbildning i
hemlandet hade en del norska bibliotekarier skaffat sig behövlig teoretisk kurs
vid någon av de amerikanska biblioteksskolorna. Trots de obestridliga fördelar,
som en dylik utbildning medförde, hade den dock sina ganska avgjorda brister.
Å ena sidan var vistelsen vid en amerikansk skola allt för kostsam för att annat
än ett fåtal skulle kunna ha råd därtill, å andra sidan voro förhållandena i
Amerika så helt olika de norska, att man ej kunde utan vidare tillämpa de
amerikanska metoderna i hemlandet.

Vad som här sagts om Norge gällde, framhöll herr Kildal, också om de
båda andra nordiska landen. Även i Sverige och Danmark hade man hittills
ej kommit längre än till korta kurser, vilka ej kunde lämna den för större
stadsbibliotek behövliga utbildningen. I alla de tre skandinaviska länderna gjorde sig
alltså behov gällande av verkliga biblioteksskolor, där undervisning — under en
tid, som efter inledarens mening ej kunde sättas lägre än sex månader —
meddelades i utlåningssystem, bokurval, katalogisering, klassificering, bibliografi och
»referensarbete», biblioteksbyggnaders planläggning och inredning, bokinbindning
o. s. v.

Det fanns emellertid en svårighet, som kunde tänkas möta varje försök att
anordna årligen återkommande kurser av denna omfattning i vart och ett av
dessa små land. Efter några år vore möjligen behovet fyllt och skolan skulle
alltså med tiden komma att utbilda fler bibliotekarier än landet hade användning
för. En utväg vore att övergiva tanken på en fast årlig biblioteksskola och
nöja sig med att vartannat år anordna en längre bibliotekskurs. En annan utväg
vore att Norge, Danmark, och Sverige löste denna fråga gemensamt. För denna
lösning hade tydligen inledaren stora sympatier, även om han inte var blind för
de svårigheter, som voro förenade också med denna.

Under den efter föredraget följande debatten ställde man sig från svenskt
håll ganska skeptisk i fråga om fördelarna av den föreslagna samverkan, under


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free