- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
21

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det tionde norska biblioteksmötet i Bergen den 1 och 2 okt. 1917

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det att det på danskt håll ansågs att en utredning borde verkställas av möjligheterna
att anordna en för de nordiska länderna eller åtminstone för Danmark
och Norge gemensam biblioteksskola. Mötet beslöt att lämna biblioteksföreningens
styrelse i uppdrag att träda i förbindelse med de danska och svenska
biblioteksföreningarna till förhandling om lösningen av frågan om längre gående
biblioteksundervisning i de tre nordiska länderna.

Om frågan om biblioteksutbildningen hade störst intresse för de större
stadsbiblioteken, så rörde frågan om en mera effektiv biblioteksinspektion framför allt
landsbiblioteken och de små stadsbiblioteken. För inspektionen av de
statsunderstödda folkbiblioteken har visserligen norska staten de senaste åren anvisat
ett belopp, men detta är så lagt tilltaget, att det skulle taga c:a 20 år, förrän
man med hjälp av detta anslag skulle hinna inspektera alla biblioteken.
Kirkedepartementet hade därför i början av år 1917 låtit utgå skrivelser till
amtmannen (landshövdingarna) med anmodan, att dessa ville väcka förslag i
amtstingen (landstingen) om tillsättande av amtsinspektörer för folkbiblioteken.
Lärare Olai Bjørø som på biblioteksmötet inledde frågan om »amtsinspektörer»
framhöll starkt, huru väl en inspektion behövdes ej blott för att granska
bibliotekariernas arbete utan för att hjälpa och handleda dem, men ansåg det knappast
troligt, att detta arbete för närvarande skulle kunna avlönas så, att det kunde
bli en persons huvuduppgift. Han tänkte sig som lämpligaste utväg att man
åtminstone tillsvidare kombinerade detta uppdrag med något annat arbete i
amtets tjänst, t. ex. med den föreslagna inspektionen av amtets skolväsen. I
diskussionen underströks av flera talare, hur nödvändigt det vore, att
biblioteksinspektören vore verkligt sakkunnig, och ur denna synpunkt uttalades farhågor
beträffande den föreslagna kombinationen av hans uppgift med någon annan
amtstjänst. Bibliotekarien Fischer förklarade med anledning härav, att
kirkedepartementet säkert skulle vid en eventuell kombination fordra, att vederbörande
hade gått igenom en bibliotekskurs och dessutom hade kännedom om arbetets praxis.

Ett av de områden som borde ligga ganska nära särskilt för ett kommunalt
bibliotek, så snart det börjar försöka sig på en mera aktiv propaganda för
användning av böcker till upplysning och hjälp i det praktiska livet, är det
kommunala arbetet. I ett uppslagsrikt föredrag om »kommunala referensbibliotek»
framlade biblioteksassistenten John Ansteinsson på ett klart och övertygande sätt
av vilken stor nytta det skulle vara för kommunen, om i främsta rummet dess
styrelse men i andra hand alla kommunens inbyggare hade tillgång till ett
kommunalt uppslagsbibliotek, som vore uppställt i kommunlokalen och där man fann
samlade både den egna kommunens och andra kommuners tryckta förhandlingar,
handböcker av olika slag, som berörde det kommunala arbetet, stortingsförhandlingarna
o. s. v. Denna handbokslitteratur borde ej blott samlas och på vanligt
sätt katalogiseras efter titlarna, utan också de här behandlade ämnena, som
kunde ha intresse för den egna kommunen, borde antecknas. Denna
»ämneskatalogisering» borde ske grundligast beträffande den egna kommunens
handlingar. Beträffande övrig litteratur kunde det naturligtvis endast låta sig göra i
mindre utsträckning.

Om de övriga vid biblioteksmötet förekommande föredragen och diskussionerna
vill jag fatta mig kortare. Bibliotekarien Anders Krogvig behandlade i
ett spirituellt anförande den gamla men ständigt ivrigt diskuterade frågan om
»det skönlitterära bokurvalet», med anledning bl. a. av en kritik som från
religiöst håll riktats mot kirkedepartementets katalog. Bibliotekarien Th. Døssing

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free