- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
22

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Det tionde norska biblioteksmötet i Bergen den 1 och 2 okt. 1917 - Studiecirkelbiblioteket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gav en intressant redogörelse för några huvudlinjer i det danska folkbildningsarbetets
utveckling och för bibliotekens insats häri. Han uppehöll sig särskilt
vid förhållandet mellan bibliotek och föreläsningar. Slutligen må nämnas
professor Kjellbergs av stark stämning burna och med — kunde man vara frestad
att säga — verklig andakt åhörda föredrag om »personlighetskultur».

En redogörelse för Bergensmötet skulle vara ofullständig, om däri ej också
nämndes den ståtliga fest, som gavs för mötets deltagare och vid vilken
ordföranden i Bergens bibliotekskommission rektor Brekke talade varmt och vackert
för samarbetet mellan Nordens bibliotek.                                                 F. H.

STUDIECIRKELBIBLIOTEKET.


Föredrag vid S. A. B:s tredje årsmöte av fil. kand. Yngve Hugo.

Enligt den nu gällande lagen av 1912 angående understödjandet av
folkbiblioteksväsendet kan som bekant tre olika slag av bibliotek erhålla statsanslag:
kommunala folkbibliotek, skolbibliotek och studiecirkelbibliotek. Det nya i
denna lag var upptagandet av studiecirkelbiblioteken bland de statsunderstödda
biblioteken; de bägge andra slagen bibliotek hade ju anslag, fast mindre, redan
på grund av 1905 års lag. Det är några erfarenheter angående dessa
studiecirkelbibliotek från de fem år de varit anslagsberättigade, som jag här skulle
redogöra för.

För att ett bibliotek skall kunna erhålla anslag såsom studiecirkelbibliotek
fordras, att det är anslutet till ett hela landet omfattande riksförbund med minst
20,000 medlemmar, att detta riksförbund har en särskilt organiserad
studieledning och att det under sistförflutna året för egna medel köpt böcker för minst
6,000 kronor samt att biblioteket har sin verksamhet förbunden med
studiecirklar eller andra sammanslutningar med liknande syfte. Uppfyller biblioteket
dessa villkor och andra för alla bibliotek gemensamma bestämmelser, så erhåller
det i statsanslag hälften av det belopp, för vilket det för egna medel köpt
böcker. I själva verket betyder detta, att studiecirkelbiblioteket i statsanslag
erhåller betydligt mindre än hälften av vad det skulle fått, om samma
principer tillämpats som i fråga om folk- och skolbibliotek; dessa få nämligen dels
medräkna utgifterna för bibliotekets administration, dels lägga det löpande årets
utgifter till grund för beräkningen.

Hittintills är det endast två riksförbund, som på så sätt kunnat erhålla statsanslag
till sina bibliotek: Goodtemplarorden och Arbetarnas bildningsförbund. Ett
tredje riksförbund, utgörande en sammanslagning av Nationalgoodtemplarorden
och Templarorden, har i år för första gången inlämnat ansökan om statsanslag.[1]
Arbetarnas bildningsförbund (A. B. F.) utgör en sammanslutning av åtta
riksorganisationer inom arbetarrörelsen: Kooperativa förbundet, Soc.-dem.-arbetarpartiet,
Landsorganisationen, Soc.-dem.-ungdomsförbundet, Nykterhetsorden
Verdandi, Järnvägsmannaförbundet, Typografförbundet och Telefon- och


[1] Ang. anslagen till dessa tre riksförbund år 1917 se Bibl.-bl. 1917, s. 268.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free