- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
23

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Studiecirkelbiblioteket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

telegrafmannaförbundet. Det räknar f. n. 535,685 medlemmar eller rättare sagt
medlemsavgifter, då ju en del arbetare äro medlemmar i flera organisationer.
Bildningsförbundets styrelse utgöres av ett representantskap, bestående av åtta
personer, representerande var sitt av de åtta riksförbunden. Själva
studieledarearbetet handhaves av en centralbyrå, f. n. förlagd till Brunnsvik.

Goodtemplarorden och Arbetarnas bildningsförbund ha under sista arbetsåret
uppburit i statsanslag respektive 19,510:83 kr. och 5,579:63 kr. Tillsammans
ha dessa bägge riksförbund f. n. 1,307 (1,046 + 261) studiecirkelbibliotek med
251,289 (205,974 + 45,315) bokband. Deras sammanlagda bokinköp sista året
uppgick till 90,025:80 (68,305:44 + 21,720:36) kronor. De förmedlade
boklånens antal voro samma år 347,350 (252,251 + 95,099).

Dessa officiella siffror visa sålunda, att de bägge riksförbunden utfört ett
storartat biblioteksarbete, väl jämförbart med skolbibliotekens och de kommunala
folkbibliotekens och att de sålunda gjort sig förtjänta av lika stora statsanslag
som dessa.

Hurudant är då månne detta biblioteksarbete sett inifrån och på vad sätt
verka då dessa studiecirklar, som av lagen sammankopplats med
folkföreningarnas bibliotek?

Hitintills torde den viktigaste delen av studiecirkelbibliotekets arbete ha
utförts av studiecirkeln. Det är studiecirkelns medlemmar, som ta initiativet till
bokinköpen och det är studiecirkelns medlemmar, som första året läsa böckerna.
Vad dessa studier angår, så äro de naturligtvis betydligt olika i olika cirklar.
I de flesta cirklarna läser var och en böckerna för sig själv och cirkeln
tjänstgör endast som en institution för kooperativ bokanskaffning. Men i en
hel del cirklar samla sig verkligen deltagarna till systematiska studier kring ett
visst ämne, och antalet av dessa verkliga studiecirklar synes ha ökats, framför
allt sedan studiecirklarna fått sitt eget organ i tidskriften Bokstugan (förut
tidskriften Studiecirklarna). Denna innehåller nämligen för varje nummer utförliga
studieplaner i olika ämnen, vilka möjliggöra ett mera systematiskt tillgodogörande
av böckerna. Särskilt synes den s. k. referatcirkeln ge ett mycket gott utbyte:
deltagarna, som samlat sig till studier av ett visst ämne, ofta nog endast
en viss bok, utfylla sammankomsterna genom att i tur och ordning
referera olika delar av detta ämne eller litteratur motsvarande vissa kapitel i den
gemensamma boken. Att studiecirklarna förståndigt organiserade äro högst
förträffliga institutioner kan helt visst ingen, som blivit i tillfälle att närmare
studera dem, tvivla på — utan dem skulle dessutom aldrig de 350 tusen boklånen
kommit till stånd! — och det vore högst önskligt, att också skolbiblioteken och de
kommunala folkbiblioteken sökte organisera sådana bland sina läsare.

En annan fråga är däremot, huruvida det är lämpligt att obligatoriskt sammankoppla
studiecirklarna med biblioteken. Enligt bibliotekslagen bli i själva
verket cirklarna det primära: det är de, som mottaga statsanslaget och det är
bland dess medlemmar, som böckerna cirkulera under första året. De offentliga
studiecirkelbiblioteken komma först sekundärt till stånd såsom ett resultat av
cirklarnas bokanskaffning. Då man skall bedöma lämpligheten av detta
arrangemang iakttar man snart en bestämd skillnad emellan stad och landsbygd, eller
kanske rättare uttryckt: emellan de små och stora samhällena.

Såsom ett exempel på en plats, där studiecirkelanordningen visat sig högst
förträfflig, vill jag ta en liten by i Fryksände socken i Värmland vid namn
Utterbyn. Att här organisera ett kommunalt folkbibliotek skulle ha varit
omöjligt både på grund av brist på lokal och pengar och på grund av omöjligheten

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0031.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free