Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stiftsbibliotek. — Lärjungebibliotek. Distriktsbibliotek. Några synpunkter med anledning av redaktör A. Pers' motion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stiftsbibliotekens bokskatter en bättre omvårdnad under sakkunnig ledning. Han
önskar sätta både dessa bibliotek och läroverkens lärjungebibliotek i stånd att
på ett tidsenligt sätt betjäna skolorna och i detta sammanhang framhåller han
starkt behovet av särskilda läsrum för lärjungarna. Slutligen går han i fråga om
stiftsbiblioteken ett steg längre. Han önskar dem utvecklade att kunna göra
tjänst som verkliga mellanled mellan de stora vetenskapliga statsbiblioteken och
folkbiblioteken, tillhandagående dessa senare och de mindre skolornas bibliotek
med lån av sådan vetenskaplig och facklitteratur, som de ej själva ha råd att
anskaffa. Hos stiftsbibliotekarien borde dessutom de mindre bibliotekens
föreståndare kunna påräkna råd och anvisningar vid skötseln av sina bibliotek.
Värdet av de gamla bibliotek, som äro knutna vid gymnasierna i våra
stiftsstäder, torde ej vara obekant för de läsare av Biblioteksbladet, som följt
tidskriften från dess första början. I första årgångens första häfte har lektor S.
Landtmanson i Västerås givit en upplysande redogörelse för stiftsbiblioteken, med
särskilt avseende fäst vid det till Västerås läroverk hörande, vid vilket han själv
är bibliotekarie. Stiftsbiblioteken äro förnämliga gamla boksamlingar ofta med
anor från de librarier (bibliotek), som under medeltiden funnos vid
domkyrkorna. Ännu äga några av dem handskrifter och tryckta böcker, som med
säkerhet kunna föras tillbaka till dessa gamla medeltida katedralbibliotek. Det
är dock först från gymnasiernas inrättande på 1600-talet, som stiftsbibliotekens
egentliga historia börjar. Genom större eller mindre donationer ha de
sedan under tidernas lopp erhållit varjehanda ofta synnerligen värdefulla
tillökningar. Med rätta kan redaktör Pers kalla dem »gamla kulturarv från svunna
tider. Emellertid — som de nu förvaras och med de ekonomiska resurser,
som stå dem till buds — äro de ofta döda kapital, svårtillgängliga för forskare
och utsatta för allehanda risker i olämpliga förvaringsrum. Så vitt jag vet, är
det endast Linköpings och Västerås stiftsbibliotek[1], som äro inrymda i mera
modernt inredda lokaler. Och endast det största av dem, Linköpings
stiftsbibliotek, har en fackutbildad bibliotekarie.
En byggnads- och bibliotekssakkunnig utredning av de åtgärder, som kunna
vidtagas för att skaffa stiftsbibliotekens dyrbara, ofta oersättliga bokskatter bättre
och för deras användning mera lämpade lokaler, är därför synnerligen önskvärd.
Man kan verkligen med motionären säga, att det är fara i dröjsmål. Det kan
ej heller nog starkt betonas, att de tre hundra kronor, som i bästa fall — jag
ser dock här bort från Linköpings stiftsbibliotek — bestås den lärare, som
förestår ett stiftsbibliotek, äro en allt för ringa ersättning för den utbildning och det
arbete, som redan nu kräves för skötseln av dessa bibliotek. Hur mycket mer
skulle ej detta vara fallet, om stiftsbiblioteken erhölle de av redaktör Pers
föreslagna utvidgade uppgifter, varom mera nedan!
Mycket av det här sagda gäller dock ej endast om stiftsbiblioteken utan
också om övriga läroverksbibliotek. Även bland dessa finnas flera, som genom
donationer förvärvat dyrbara boksamlingar, om de också inte stå på samma linje
som stiftsbiblioteken. Och även övriga läroverks bibliotekarier äro — som det
med styrka framhölls av biblioteksföreningens senaste årsmöte — i behov att få
sina arvoden översedda och förbättrade (se Bibl.-bl. 1917, s. 215). Likaså kan
vad redaktör Pers sagt om stiftsbibliotekens behov av ökat anslag för att kunna
på tidsenligt sätt stå skolorna till tjänst utsträckas att avse alla läroverksbibliotek.
Utgifterna för dessa bestridas i de allra flesta fall ur läroverkets biblioteks- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
