Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Ur kristidens hushållslitteratur - 3. Skrifter rörande jordbruksproduktionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kanske ett tidens tecken, att vetenskaplig syn här lägges på ett det rent
praktiska hushållsarbetet tillhörigt område. Varslar det kanske om en uppryckning
av skötseln av det husliga arbetet och om att vi en dag kanske komma att
fordra en smula teoretisk utbildning hos våra bras- och spiselskötande tjänarinnor?
Strängt vetenskapliga synpunkter läggas också av prof. O. Hammarsten på
matfrågan i artikeln »Huru kroppens näringsbehov kunna tillgodogöras under brist eller
knapphet på vissa födoämnen och huru olika födoämnen och näringsämnen kunna
vikariera för varandra», införd i årg. 1917 av Tidskrift för hemmet, utgiven av
Fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Ännu torde få av våra husmödrar, huru goda
matmödrar de än må vara, visa så stort intresse för det material, varmed de
arbeta vid sin matlagning, att de önska sig ha kännedom om dettas
sammansättning, om orsaken till vår kropps behov av föda, om möjligheten av att
utbyta ett näringsämne mot ett annat och om de förutsättningar, under vilka ett
dylikt utbyte kan ske utan skada för vår kropp. Som synes viktiga frågor under
dessa tider av brist på råmaterial till även den enklaste måltid i den gamla goda
stilen.
Till de ultramoderna böckerna på området hör »Konsten att äta» av Alfred
Bramsen (1907, pris 1:50), ehuru den ej kan räknas direkt till kristidens arbeten.
Den som intresserar sig för att taga kännedom om de nyaste teorierna
beträffande erforderliga mängden och sammansättningen av människofödan, vilka under
de senare åren arbetat sig fram bland näringsfysiologer, såväl teoretici som
praktiserande läkare, och vilka särskilt på amerikanska kontinenten starkt omhuldats
och varit föremål för ingående försök på mänskliga objekt, föres ganska
fullständigt in i problemet vid läsningen av berörda bok.
Till den allra mest aktuella hushållslitteraturen hör dessutom amanuensen
Erik Lundströms bok »Ätliga vilda växter» (juli 1917, pris 0:85), samt ett utdrag
ur densamma, benämnt »Några vilda brödväxter samt kaffe- och tesurrogat»
(F. H. K:s kvinnoråd, Munkbrog. 2, Sthm, sept. 1917, gratis). Tanken i dem
båda är den: då vårt lands förråd av odlade matnyttiga växter tryter, måste vi
se oss om efter föda ur den vilda floran. En mångfald växter synas erbjuda
sig därtill, främst kanske islandslaven, denna goda brödväxt, som enligt en
gammal markegångsuppgift fordom var så uppskattad, att två tunnor islandslav
ansågs i värde motsvara en tunna råg. K. A. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
