- Project Runeberg -  Biblioteksbladet / Tredje årgången. 1918 /
41

(1916)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Schück, Henrik. Svenska akademiens dagbok 1786—1789. Nst. 1916.
591 s. (Tit.-rubr.: Ur Svenska akademiens arkiv.)         8:50.

Då Gustav III år 1786 instiftade Svenska akademien tillämnade han densamma en dubbel
uppgift: dels att utgöra en vitter domstol, vilken genom sina omdömen skulle komma att
intaga en auktoritativ ställning i landets litterära liv, dels också att bearbeta det svenska språket
i och för utgivande av en svensk ordbok och en svensk grammatika. Under akademiens första
år voro också bägge dessa uppgifter föremål för dess livliga intresse, och de protokoll, som
fördes vid akademiens sammankomster, giva oss en god inblick både i arbetets former och i
dess resultat. Här föreliggande volym rymmer sålunda ett rikt material till bedömande av
förhållandena inom Sveriges litterära liv under det adertonde århundradets senare decennier.
Emellertid lämpar den sig knappast för andra läsare än sådana, som redan på förhand äro
tämligen väl förtrogna med den ifrågavarande periodens litteraturhistoria; smärre bibliotek med
begränsad läsekrets torde därför knappast ha anledning att anskaffa densamma. Men som
primärkälla är den av största värde, och var och en, som ägnar sig åt ett mera ingående och
självständigt studium av den svenska litteraturens historia, kan läsa den med stor behållning.
Särskilt intressanta äro akademiens utlåtanden över inkomna prisskrifter: man får här en
synnerligen klar uppfattning av 1700-talets litteraturkritiska grundsatser och metoder. O. W—n.

Schück, Henrik, o. Warburg, Karl. Huvuddragen av Sveriges litteratur.
Avd. 1, 2. H. G. 1917.         3:75, 6:—.

De bägge författarna ha satt sig den uppgiften före att i detta arbete giva en för de vidaste
kretsar tillgänglig, lättläst och överskådlig, men på samma gång fullt exakt och saklig
skildring av den svenska litteraturens utveckling. Till plan och anläggning ansluter sig
framställningen till författarnas tidigare utgivna stora verk Illustrerad svensk litteraturhistoria, men
av det i nämnda verk överväldigande rika materialet har blott det väsentligaste medtagits; för
den icke fackligt bildade läsaren blir perspektivet därför klaraie och sammanhanget lättare att
följa. Som inledning till studiet av den svenska litteraturhistorien kan arb. icke nog
anbefallas: det bör anskaffas av varje bibliotek, som över huvud taget har möjlighet därtill. Det
kan naturligtvis icke till fullo ersätta Illustrerad svensk litteraturhistoria, som ju är oumbärlig
för den, som på ett grundligare och mera ingående sätt vill göra sig förtrogen med vår vittra
odlings historia; men för den mera allmänt än fackligt intresserade publikens behov är det
fullt tillräckligt. Det beräknas omfatta tre avdelningar och skall föreligga avslutat under loppet
av år 1918.         O. W—n.

Steffen, Richard. Svensk litteraturhistoria för den högre elementarundervisningen.
4 uppl. Nst. 1917. 300 s.         Inb. 3:60.

Den senaste uppl. av rektor Steffens innehållsrika och välskrivna lärobok i svensk
litteraturhistoria visar, att förf. allt fortfarande söker införliva med sin framställning de säkra
resultaten av den litteraturhistoriska forskningen. Litteraturverkskarakteristikerna äro talrikare och
fylligare än i äldre editioner. Vissa smärre förbiseenden har jag antecknat. Så t. ex. säges
Dalins Aprilverk ha publicerats efter dennes utrikes resa (1739—40), fastän diktverket i fråga —
se Lamm, Dalin s. 362 — utgavs redan 1737. — Bellmans dödsår förtiges fortfarande. —
Vitalis’ komiska fantasier sägas ha varit 10 (i st. f. 11). — Författarens framställning överst
på s. 170 om Atterboms Astolfskväde är något vilseledande. Detta börjar »De lindar stå
under borgatorn»: förf. citerar blott den senare sångens början. —I litteraturhänvisningarna borde
Warburgs Lenngrensmonografi omnämnts.         T. H.

Sydow, C[arl] W[ilhelm] von. God afton om I hemma är! En studie
över de nordiska majvisorna. Med facsimiler och musiknoter. Maiander, Malmö
1917. 158 s.         1:75.

Den lärde folkminnesforskaren ådagalägger i sin grundliga och roande framställning, att
den ursprungliga sydskandinaviska »majvisan» (eller »majgångarvisan») varit av världslig art och
att den »religiösa» majvisan, som författats av dansken Per Jensen Roskilde i början av
1600-talet, diktats för att tränga undan den äldre majvisan, som ansetts lättfärdig. Sedan S.
redogjort för kvarlevorna av den äldre majvisan och för mellanformerna mellan denna och den
yngre, söker han — särskilt med tillhjälp av skillingtryckslitteraturen — göra sannolikt, att
majvisor varit kända även i övre Sverige. I slutet av sin avhandling ställer S. till alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:23:00 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/biblblad/1918/0049.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free